UTRIKES. Ingen kan neka, att tiden är mindre gynnande än någonsin för ärftilighetens anspråk, och att således de, som äga dylika, kanske icke -borde låta dem bjärtare än vanligt falla i ögonen. Tron på den stora trygghet för folkets frioch rättigheter, hvilken man behagat finna i den ärfiliga delen af representationen, tyckes allt mer och mer börja falla, såssom fjäll, från folkens ögon; och då detta skett, finnas rätt ingenting qvar, för att ersätta obehaget af institutionen. Ty den är en dyr säkerhetsmachine, det måste man tillstå. Den verkar med en wis inertim, hvars benägenhet att hindra det goda nyas framgång man fordom måste förlåta, i anseende till dess benägenhet att äfven hindra skadliga nyheter. Skulle det befinnas, att den återhållande kraften blott qvarstär i förra afseendet, men alldeles gifvit efter i det sednare; då veta vi sannerligen icke, hvad öden vi skola förespå hela institntionen. T England åtminstone tyckes sinnesstämningen mot lorderna icke vara af den trösterikaste beskaffenhet, i anledning af deras afvoghet mot korporations-reformbillen, d. v. s. deras ifver att bibehålla de mest skriande missbruk, blott för det de äro gamla .De liberala tidningarnas yttranden i ämnet äro skarpa och träffande. Man vet, att Engelsmannen är j sina raisonnementer mycket, hvad man kallar, straiglut forward och icke tål sosterier och spekulativa frasmakerier, som annorstädes hafva så stor vigt. Hvad det oförvillade allmänna förståndet finner enkelt och påtagligt, fåter ham icke bortvåndas af idealistiska spekulationer, som sväfva i luften, utan att hvarken racka