RHAPSODIER ÖFVER ENGLAND. 2. ÅAristokratien. Om något blodets företråde ar i Englond icke fråga. När Pären söker sig en hustru, . så frågar han mindre efter, om ädelt blod rinner i hennes ådror, än om det är jernhaltigt. Jernhaltigt blod förvissar om eldiga famntag. Henrik VIII visade Engelsmännen, hvad de borde two om rent och oblandadt blod. Genom denna fortfarande uppspädning af de gamla, stelnade, tröga blodmasso:na har inväffat, att i England få gamla, förvissnade familjenamn bibehållit sig. Största delen af den högre aristokratien der är ung. Dels daterar den sig från Drottning Annas tid och hennes favoritregering, dels från de båda Georgerna 1 förra seklet, hvilka öfverskredo all mått och gräns i Pärstillverkning. — Engelska aristokratien är ännu mindre en embetsmannaoch militär-aristokrati, såsom i Tyskland; icke en. gång en penninge-aristokrati, såsom i Frankrike, utan en egendoms-aristokrati. — Statsinrättningar äro dess stöd, monopoler dess adelsbref. Presterskapet, adeln och borgareståndet hafva deri lika andel. Spanmålslagarne, Ost och Vestindiska Kompagniet uttrycka mnästan allt, som i England utsör garanti för den privilegierade egendomen. Spanmäålslagarne sälja åt landets aristokrati hvarje den ringaste borgares i England andedrag. De äro hans dagliga tillkost, liksom sjelfva. brödet, och skola tjena som läkemedel, der armodet försmägtar, liksom kunde man, enligt den Bibliska liknelsen, utdrifva djefvulen med Beelzebub. Genom sina segrar kunde ej Napoleon underkufva Engelsmännen, ännu mindre genom Fransyska industrien, oaktadt han fästade Hederslegionskorset på bröstet af fabrikanten Oberkampf i Strasburg, som tillverkat ett utmärkt skönt stycke kläde, och med emfas utropade: Vi bekämpa båda Engelsmännen; Ni, min Herre, nar besegrat dem! Blott genom följderna af de segrar, Engelsmännen tillkämpat sig, måste de nu tillstå, att de blifvit på ett känbart sätt öfvervunna. Spanmålsbillen var en af dessa följder. Den hade redan några anor sedan Cromwells tid, sedan navigationsakten och rivaliteten med Holland ; men sjelf är den af nytt datum och icke äldre än kontinental-systemet. Spanmålslagarne voro på ena sidan en repressalie, på den andra en tacksamhetsbetygelse. Spanmålstillförseln från Pohlen och Preussen utestängdes från Engelska torgen, och possessionaten räknade efter, hvad Englands jord kan frambringa. England kan föda sina innevånare ; dock måste stora ansträngningar föregå och kapitaler nedläggas i jordbruket. Spanumålslagarne voro den ersättning, jordbruks-aristokratien fick af Engelska folket för sina nedlagda kostnader; det var detta folk sjelft, som hängde brödkorgen så högt för sig. Alla försök att sedermera lyfta ned den hafva misslyckats, till slut äfven en mans försök, som för sin fordna gemenskap med en nations förtryckare synes hafva fått ull straff af ödet, att ingen af hans sednare planer för Englands välgång skulle lyckas — Cavning. Allt, hvad hittills i denna väg låtit sig göra i England, var icke att afskaffa spannmålslagarne, utan att kringå dem, så mycket som möjligt. Deras bokstafliga tolkning kommer dessa spekulanter tillgodo,