Art. 6. Hvar och en som offentligt tillägger en medlem af den familj, som, enligt lagen af den 10 April 1832, . för alltid blifvit förvist från Frankrike, eller öfverhufvud någon annan än Konung Ludvig Filip och hans efterkommande en rätt till Franska thronen, eller yttrar önskan, hopp eller hotelse i afseende på restäuration af den afsatta dynastien, skall straffas med fängelse från 6 månader till 3 år, och med 500 till 10,009 Frances böter. Art. 7: Alla hittills angående pressen utgifna stadganden fortfara att äga kraft, så vida de icke genom närvarande lag blifvit modifierade Skulle emedlertid samma individ eller samma journal blifva tvenne gånger aktionerad och dömd inom loppet af ett år, så komma straffen alltid att höjas till dubbelt af det stadgade maximum. Utgår öfverträdelsen från den periodiska pressen, så kan straffet höjas ända till fyrdubbelt af maximum. Det större straffet upptager icke i sig det mindre, utan båda verkställas oafhängigt af hvarandra. Art. 8. Det är förbjudet att öppna eller annonsera offentliga subskriptioner i afsigt att göra lagakraftvunna domslut kraftlösa. Öfverträdelser emot detta förbud beläggas med korrektionelt straff från en månad till ett år, och med böter från 300 till 5,000 Frances. Art. I. Samma straff träffar den, som offentligt kungör Jurymännens namn för eller efter domslutet, eller lemnar berättelse om deras öfverläggningar. Tit. II. Om utgifvare af Jurnaler och andra periodiska skrifter. Art. 10. I enlighet med 8 Art. af lagen den ; 8 Juli 1828, är hvarje utgifvare af en tidning eller. periodisk skrift skyldig att underteckna det första aftrycket. af hvarje nummer. Skulle undertecknandet hafva skett förut eller in blanco, så straffas sådant med fängelse, från en månad till ett år, samt med 500 till 3000 Frances böter. Art. 11. Hvar och en tidningsutgi fvare är förbunden att, emot trycknings-afgift, uti sin tidning lemna rum för de upplysringar eller beriktiganden regeringen kan låta meddela honom, i afseende på sådana ämnen, som uti hans blad varit vidrörda. . Vägrandet häraf ådrager ett korrektionelt straff från en månad till elt år, och böter, från 500 till 5000 Erancs. Art. 12. Då en tidningsartikel åtalas inför rätta, är utgifvaren skyldig att uppgifva den verklige författarens namn. Om han vägrar det eller uppger falskt namn, straffas han med fängelse från en månad till ett år, och med böter trån: 1000: 1ill 5000 Fr. . Art. 13. Så snart en utgifvare blifvit dömd för tryckfrihetsbrott, af hvad grad: som, helst, får tidningen icke vidare af honom undertecknas, Så framt den vidare skall kunna fortsättas , måste, en annan utgifvare uppfylla de vilkor lagen föreskrifver för utgifvandet af en jurnal. Tit. IIl. Om teckningår, köpparstick , stentryck och emblemer. Art. 14. Utan tillåtelse af inrikes ministern i Paris och prefekterne i departementerne, får ingen teckning, kopparstick, lithografi, träsnitt. och, öfverhufvud, intet emblem, af hvad art och beskaffenhet som helst, utgifvas, uthängas eller hållas till salu. Vid förbrytelser häremot skola sådane artiklar konfiskeras, och den brottslige straffas med fängelse från 1 månad till 1 år, och med böter från 100 till 1000 Fr., för det han icke sökt vederbörligt tillstånd, och kan dessutom serskildt åtal mot honom anställas, i fall nämde publikationers beskaffenhet dertill gifver anledning. Tit. IV. Om teatrarne och teaterpjeserne. Art. 15. Utan föregången tillåtelse af ministern för inrikes ärenderna i Paris och prefekterne i departementerne får ingen teater, af hvad beskaffenhet som helst, anläggas. En lika tillåtelse erfordras, i afseende på de pjeser, som skola uppföras. (Straffbestämmelserna lika med de nyssnämde, i afseende på teckningar, gravyrer Oo. s. v.). Ärt. 16. Skulle oroligheter, skandal eller förbrytelser mot de bestående lagarne, ordonnanserne eller reglementerne inträffa, så kan den gifna tillätelsen, såväl i an seende till sjelfva theatern som pjeserne, återtagas. Förestående stadganden skola äfven tillämpas på de theatrar, som redan finnas. Theater-polisen kommer att ordnas genom speciella reglementen. Tit. V. Om rättegång och dom. Denna titel innehåller i 5 artiklar åtskilliga stadganden i afseende på åtal inför rätta, hvilka icke äro af någon särdeles vigt. Kan man väl kalla det tvryckfihet — yttrar sig