Aftonbladet – 8 augusti 1835, sida 2

a) Hvem vill icke det: Och har nagousm en nation funnits, som icke velat det? Sjukan är väl, att man icke will på samma sätt som vederbörande vilja. Hinc illx lacrymae! 6) En regering finnes således icke i Danmark? Och hvarföre? Jo derföre att der finnes en Konung, som ensam regerar ulan några i grundlagen erkända rådgifvarel Precist detsamma yrkar man här, så snart frågan är, att vältra ansvarigheten ifrån rädgifvarne. För denna befrielse från allt verkligt ansvar strider man alltid och allestädes med Hf, blod och bläck; och likväl äflas man att ständigt framdraga regerings-ledamöter, sa snart någon ära är att skörda! Detta var just aflidne Granskarns id; och vi äro ofantligt större royalister än han och hela hans anhang, ty vi hafva trott, vi tro och vi komma att tro, alt i Sverige, likasom i hvarje konstitutionell monarki, det är och måste vara Konungen, som regerar. Må nu vara motståndare försöka att förklara detta, om de kunna; men de hafva ännu aldrig begripit ett ord af vår politiska tro. Konungen i Danmark regerar precist på samma sätt och kan lika litet undvara rådgifvare; det ligger i sakens natur. Huru väljer han då dessa rådgifvare? Ar han en klok man, så väljer han dem efter sitt begrepp om deras system och om detta systems öfverensstämmelse med hvad tiden och statens väl fordra. Hur får han veta detta? Deri ligger den stora skilnaden. fan måste gissa sig dertill eller händelsevis få veta det af någon rådgifvare, som händelsevis wet och will uttala sanningen. Konungen i Sverige deremot har en mycket säkrare och enklare metod att utforska det: Han kan direkt eller, om vi så få säga, i laglig väg fa veta det af sitt folks ombud. — Läsaren förstår, att Vi blott tala om regeringens politiska sida; domare-kallet, som kommit på Svenska Konungens lott, är en utväxt , som vi knappast vilja omtala i annan afsigt , än au få den borttagen. De bestämda gränser, som Riksstaten uppdraga, hindra ingalunda Konungen att göra många stora och vigtiga anslag af besparingar och extra statsmedel. Skulle dessa användas till annat än ädelt och nyttigt, så bevisar just detta, alt Konungen kan styra som han vill. c) Men hurudana de komma hem eller om ens sådana väljas , som kunna komma hem med förmåga till gagn och heder för fäderneslandet, det blir en annan fråga. Skulle icke möjligen politiska konsiderationer inga i valet? d) En bra, en förstandig karl, en ärlig Svensk, kan känna sorg, utan att derföre känna hat. Man Synes hafva föresatt sig att aldrig begripa, det man kan vara patriot, utan alt berömma och för sylla. e) Säkerligen, så snart han tror sig tillräckligen försedd med verkligheter. r— ——--- — rm Äd x——— —-Å — —