Vi gå att något närmare detaljera förloppet af den Crusenstolpiska rättegångens sista akt inför Kämnersrätten i går, hvaraf resultatet, eller Jury-valet, i förra numret nämndes. Ett litet efterspel ägde äfven rum, som kanske kommer att förorsaka lika mycket buller , som; sjelfva hufvudmålet. Sedan, på sätt gårdagsbladet omförmäler, Herr Crusenstolpe förklarat, att han ansåg svarandernes genmäle å slutpåståenderna icke erfordra några påminnelser, och valet af jurymän skedt, frågade rätten huruvida emot dessa, parterne hade jäf att anföra? Härtill svarade de gemensamt, att sådant ej förefunnes i afseende på de af parterne sjelfve å ömse sidor utsedde jurymän; men hvad åter angick två bland dem, på hvilka rätten fallit. med sitt val, anmärkte Herr Crusenstolpe, att då Herrar af Ström och af Tuneld varit ledamöter af Riddarhuset vid nu öfverståndne riksmöte, samt omröstning der ägt rum angående hane uteslutande, stod han ide bestämda förhållanden af antingen vänskap eller fiendskap till husets hela, vid tillfället närvarande, personal, att han ansåg samtelige adelsmän, som då utöfvat riksdagsmannarätt , jäfvige att deltaga i juryn, hvilken borde bedöma beskaffenheten af ett omdöme, fäldt i en tidning rörande just hans och riddarhusets inbördes förhållande vid omförmäldte tillfälle. Herr Wallmark instämde i denna jäfsanmärkning, med tillkännagifvande , att han sjelf skulle anfört ett dylikt jäf emot sin vederparts jurymän!, derest denne, med åsidosättande af grannlagenheten, fallit med sitt: val på någon ledamot af ridderskapet och adeln. När Herr Crussenstolpe, på fråga, förmälte sig ej kunna styrka att bemälte jurymän deli va