Aftonbladet – 23 juni 1835, sida 4

ning om detta grofwott är reqvirerad hos domaren 1 orten. (Stats-Tid.) Vi bafva i ett fösende nummer gjort ett utdrag ur Fir Professor Hvassj Upsala utgima programm vid rektoratets nedläggie, Vi återkomma sannolikt ytterligare till d:onkrift, hvilken förtjenar en serskild uppmärksamhet om utgifven vid Rikets första universitet, af entand de mest ansedde Akademiske lärarne derstä Denna tillvinner sig också en sådan å den e sidan gtnom dea obestridligen sköna stilen ä, hvilken visar Hr Hvasser såsom en lycklig förtare, och å den andra derigenom att den, såsomllt hvad nu för tiden utgår från Upsala, isnehå. politik, och är riktadt mot tidens anda. i Emediertid införa vi nu de bå tal, som Rektor å he a universitetets och Adjunh Emanuels:on å den S uderande ungdomens vägn hållit till H. K. H. Kronprinsen uncer bans sistårsök i Upsala, och hvilka sins emellan erbjuda iressanta jemörelsepunkter: Rektors Tal: Högborne Furste! Nådigsteronprins! Med djup undersåtlig vördsadegh ya m ungdomlig tacksambet emottager denkademiska upgdomen den dyrbara skänk, hvilkefans Majestät Konungen gerom Eders KongligaHöghet vu till densamma i Nåder öfverlemna. LI är visserligen lika vördnadsbjudande, som djupt rande, då vår Allernådigste Konung — Han, s måhända i högre mått, än någen annan pu lefsde, sett och eifarit hvad menniskolifvets skickel och förhållanden haf a stort, det verkligt stora, val i faran som i lyckan, så väl i bekymret som glädjen, — oaktadt denna på erfarenhet och mien rika lefnad, likväl ända till ålderdomens dag förmått i i sitt bröst bevara äfven det, som utg. ynglingahjertats rikedom — hoppet; cch, i kra af detta ännu ungdomligt lefvande hopp, omfattad.t upp växande slägtet med en kärlek, som ej l-nast åt dettas ailvarsammate arbeten gifver Umuntran och skydd, utan äfven med mildhet och :tagande anser dess glädje och dess nöjen. — Mewördnad och kärlek skole vi derföre bevara dett yittnesbörd af ett -bögsint Korungsligt tänkesä på det äfven kommande slägten må förstå dess stta betydelse och framtidens ynglingar lita Sväl, som vi, äfven i sjelfva nöjets ögonblick, förtama den Store Kovunzens ej allenast mildt upptatrande, utan äfven Faderligt varnande stämma. 7 Eders Kongliga Höghet! ! Den ynglingatropp, som nu inför EderXongliga Höghet står församslad på den plats, hvill, framför alla andra eriprar om den Svenska såhällsinrättningens och det Svenska Konungavältg upp: komst och första utveckling, är den ratade Svenr ska kulturens blomsterkvuopp; det gaml:Syenska Folkets ävvu ungdomliga anletes; det säktte budskap ifrån Sveriges framtid, hvilken anng gr undangömd af det närvarandes nu mer-.än Yiligt dunkla förlåt. — I denna ungdoms vårdares,ch lsrares pamn! på deras vägnar, hvilke franö. andre äro skyldige, att lyssna tll detta framåens budskap och att förstå dess egentliga betydse, vågar jag i denna högtidliga sturd, med båfvage läppar, men med fast öfvertygelse frambära, hjdq vi förmått uppfatta af dess innehåll; Det frijunnar enighet och fris! Inom dessa yvglioga: bröst lefver med nyfödd styrka och utvecklar ig med ett alltmer växande välde den andliga kra., hvilken så väl inom samhället som hos den enskil; är den verkliga fridens esda och eviga grund: vrdnaden för det heliga; eo varm kärlek till SanPig, rättvisa och ordning, och, såsom omedelbart tgående ur den heliga rot, fast trohet, manlig undesjfvenhet och lydaad för den makt, hvilken af Frsynen emottagit den höga bestämamelse, att genon samhällsordningens kraftfulla vidmagthållande via det beligas yttre timliga skydd. Den ynogligagl ljens ocn yngligakärlekens blomsterverld, som i deg ögonblick utbreder sig öfrer våra fäders stof och för en kort stund smyckar den tusenåriga förän. gelsen med nutidens rikaste hopp, skall derfö,. ; mannaålderns dagar hära den fasta. den aldris ev;