ACCIS oca GRUNDSKATT. Det är titeln på en liten vppsatts i Wisby Veckoblad, hvars Författare söker utveckla fördelen af den s. k. indirekta beskattningen, såsom u!görande en rättvis fördelnivg af skat tbördorna och utgå med lätthet. Artikeln utgår förnärligast från Englands authori!et, och General Björnstjernas skrift om beskattningers grunder. Författaren yttrar sin tillfredsställelse deråt, att den verkligt förmögne, som mest konsumerar och nyt!jar, får mest betala, och att jordägaren, som lidit genom missvext, slipper att betala till Kronan mer än hemmanet har producerat o. s. Vv. Det är ovedersögligt, a!t försvaret för de indirekta skatternes företräde på senare tider vunnit många anhävgare bär i Sverge, dels genom Grefve Björnstjernas nyssrämda arbete, dels genom andra skrifter. Emellertid är det märkvärdigt, att detta skett under en tid, då de mest anseside siatsmän i andra länder öfvertygat opinionen och tydligt visat, att dessa skatter, låvgt ifrån att vara de rättvisaste, tvertom äro motsatszn deraf. Frågan är vigtig, och vi skola derföre begagna anledniogen af artikeln i Wisby veckoblad för att deråt egna någon uppmärksamhet. Hvad är beskattningssystemets teori? Attstatsborgaren, i mån afsin förmåga bidrager till statsmachipens underhåll. Om man medger detta — och det torde vara svårt att bestrida det — så lärer man äfven komma till den slutsats, att denara förmåga beror på tillgångarne, egendomens eller arbetets afkastning, icke på sättet huru man använder denna afkestning. Föreställom oss 2:ne personer med hvardera 10,000 riksdalers inkomst, och rundt omkring dem, tjugu familjer med hvardera 500 Rdr. Anizgom nu en direkt beskat!ning, och att utslylderna gå till 10 procest af irkomsterra, hvilket torde medgifvas vara ganska sparsarst antaget; så betalas af de rika 1000 Rdr, och hvardera af de knspt bergade, 50 Rdr. Irgen bar likväl härigenom skett rågon orätt, ty en person med 10,000 Rdr ickomst bar tvifvelsutan långt bätire råd att betala sina 1000, emedan han har goo qvar att lefva, af än den med 300 att betsla 50; och staten har af alla dessa uppburit, en sammanlagd skatt af 3000 Rdr. Låtom oss nu supponera att de direkta skatterna afskeffas, och alla uiskylder vppbäras genom accis. En afgift lägges då på alla litvets behof, på kött, dricka, bränvin, kaffe, sccker, tidningar, böcker m. m., och låtom oss äfven antaga, att ifrån denna ac. cis befrias de rå produkterna, t. ex. spanmål, hö, halm oc. s. v. Nu är af de ofvanrämde 2:ne rika, den ena ogift cch girig. Fan bekor en vind:kammare i staden, eller ett enda rum på någon af sipa fasta egendomar. Han håller sig ingen betjent, läser ingenting, tillåter sig intet öfre;flöd, knapt nog liivets nödvändigaste behof, dem han direkte teger af sin egendoms afkastring, Han är pu befriad från grunodskatten, och betalar nästan icke heller någon indirekt skatt, emedan han icke förbrukar någon af de varor. som äro belagde med sådan. Han har således all fördelen af det förändrade beskattningssystemet. Den andre rike har hittills lefvat anstävdigt i mån af siva tillgångar. Nu träffas likväl alla hans konsumtionsartiklar af accisen, de bli så!unda dyrare, och han måste följaktligen inskränka förbrukningen deraf. Han nödgas förafskeda elt par betjenter, han drar in några kalaser, och han finner sig väl deraf. Han har förut lefvat upp alla sina 10,000