Aftonbladet – 18 juni 1835, sida 1

——---ZL—-— Cm K—m———--Och .Egypten ! . Äfven der har skett under; civitiså ionen har gjort :omätliga framsteg. Hvad var Ezyp!en för 20.,år sedan? Ingenting: : Har en menniska civiliserat det? Nej, Ezypen har för sin civilisation att tacka handeln,, bomuilen. -Genom en vext beredes en revolution, med bomull kuode Mehemed Ali skaffa sig en)armåe: af 100,000 man cch linieskepp af 100 kanoner, cch så öfvers:ämmade han Marseille med alla dessa produkter, som rikta . våra medborgare. ; Jag talar , icke om Genua; om Piemont, om det raska, lifliga och äårbetsamma Grekland; om: Piräus som reser sig från sina ruiner; om Syra, det herliga ur hafvets sköte uppstigande. landet, der vid frihetskrigets börjar 4000 fattiga menniskor bodde, och der nu en stad står med 30,000 invånare, hvarest Europa. och Asien räcka hvarandra banden. Deri ligger, jag upprepar det, Marseilles välstånd; och afvundens det icke, iy detta välstånd är edert verk. Man uppsöker Marseille emedan bakom detsamma ligger Frankrike, den mest sammanhängande, rikaste; och mest konsumerande marknad i verlden. : Också ger Marseille skattkammaren 30 millioner i statsickomster, då det deremot vid början af restaurationen ej gaf mer än ;4. . Kommen I ibog hvilka glada rop, som hälsade WVillgle, då han yttrade i Kammearen ati tullinkomsterne i Marseille hade stigit till 13 millioner; detta ansåg han såsom yttersta gränsen för dess välstånd. Men denna siffra har nära fördubblats, och Marseille, som: dagligen mer och mer öfvertygas om nödvändigbeten. af Al!giers kolouisation, icke genom toma utopier; utan ge; nom fakta, : som ligga i dagen, Marseille säger eder att denna, siffra skall. stiga om J behåklen Algier, om I understödjen, utvecklingen af dessa länders kolonisering. Ögonblicket dertill.är inne. Då Duquesne bombardsrede Algier, skulle det hafva varit en dårskap att vilja foretaga hvad vi vu fordra. Förhållanderne voro då helt olika. Engelsmännen tänkte icke 19:6 derpå; sinnena I Europa voro intagna af helt audra idcer; men trom J väl, att om Engelsmännen nu belägrade denna stad och intogo den, de icke också skul!e stänna qvar der? Nej, säga Hrr Sapey och Giraud, Epgland: afundas o;s icke Algier. Jag önskade att dessa mina. bedervärda kolleger. ville svara mig på följande. anmärkningar; Jag vill icke ivlåta mig i theoretiska tvister; jag vill icke undersöka om kolonial-systemet är nyttigt elier ej, om det riktar ett land eller bereder dess uvdergång; j2g vill icke fördjupa mig i en så vidlyftig strid, der jag kunde påstå motsatsen af hvad fienderne till A!giers kolonisering yrka, och med lika goda skäl. Lå:om oss bstrakta fakta, Voro Spanier, Portugal, Eoland mindre mäktiga då de hade kolonier, och vill England, som dock dagligen koloniserar, icke mera hafva några kolonier; England, som tagit ifrån eder Isle de France, cch till sin fördel 1uiverat eder i Indien; England som beröfvat Holland Godahoppsudden och Deme1ary, samt Spanien Trinidad; Erglard, som besatt de öde klipporne St, Helena och Ascension och bemäktigat sig: hela Australien; som för några år sedan bestred Porto Rico en lumpen, tillhörigbet, Krabbön; England slutligen, ,som för icke längesedan vid kusten af Neapel, då genom en underjordisk rörelse en ö plötsligt höjde sig-ur djupet, skyndade att på den plantera sin flagga? Vågorne uppslukade efter några dygn både ö och suveränitet ; men instinkten hade uppenbar rat sig — Englard hade utöfvat en akt af suveränitet. (Allmänt skratt. Rätt bra!) Viljen i nu undersöka, buru England förfar i afseende påj;Afrika? Här svarar det förflutna; för -det tillkommande. Följen Englands. rörelser, ;så skolen J se huru det slingrar sig om Afrika, huru det håller denna verldsdel i sina :mägtiga händer. Det har blandat sig i våra besittningar.i Senegal. ; Gå vi nedför åt Godahoppsudden, öfverallt träffarvi Englard, s6dan; 50 år tillbaka i Sierra, Leona. Det harder en koloni, som vi icke skulle kunna behålla i 24 timmar; man har i öppet parlament kallat d:n en förödande slagtar bänk; den hvita befolkrvingen medtages der grufligt; sjelfva administratiooerne dö alla ut. England, hvilket man säger icke vill hafva några kolonier, frågar icke derefter, utan bebåller denna puskt. Det har redan der nedlagt 4 å 300 millioner. Ja, hvad som är ännu mer: Eng