Aftonbladet – 18 juni 1835, sida 1

UTRIKES. I Fransyska Depäteradekimmaren föreföll i slutet äf förra måsaden et debätt röande Algier; i anledning af de anslag ministeren fordrade för denna kolon;? Bland de tal, som vid detta tillfdle höllos, utmärkte-sig i synnerhet Deputeraden: från Margeille, Hr Semerics, genom: vidsträktheten af: den synpunkt, hvarifrån han betraktade frågan om Algiers bibebållande under Fransyskt välde, samt det poetista och kraftfulla i sjelfva dietionen. Vitro oss göra Lässren ett nöje genom meddelande af denna utmärkta produkt af pårlamentarisk vältalighet. Hr Semeric yttrade sig på följande sätt: Man har sagt att Marseille yrkar Algiers bibehållande, blott af det skäl att denna stad drager för del deraf. Detta är ett stort: misstag, och man nedrycker derigenom den företrädesvis nationella frågan om Algier till en lokaifråga. Tron dock icke att Marseille för närvarande har fördel af Algier. Marseil!e bygger ofantliga förhoppningar på Algier, men dess nä varande välstånd är aldeles oberoende af Algierska frågan. Af hvad jag nu går alt framställa för eder, måsten I komma till den: innerliga öfvertygelsen, att Algiers kolonisation, eller fastmera civiliseriog, är en af tidens nödvändigheter, en följd af de händelser, som tilldraga sig kring Medelbafvet. Frågan om denna kolonis besärtande är blott en usderordnad fråga. Egyptea är redan civiliseradt;, nu kommer ordnoingen till Baibareskstaterne. De ideer, som. beherska Eder och vårt fädernesland, dessa idd-r om vägar, jernbanor, kanaler, handel, industri, -.materielt — välstånd, beherska äfven de andia folker. Kring hea kusten af Medelhafvet har sedan 1814 en stor rörelse utvecklat sig. Österrike bar avlagt vägar och kanaler, som löpa ut till Adriatiska viken. Triest bar blifvit en nystad, hvars befolknivg fördubblat sig. Deraf har uppstått en ansenlig trafik med Marseille, af hvilken I dragen vytta. Triests kustfart har tilltagit, och hvad fordrar det välnu? Triest söger att det ligger för långt åflägsnadt från den stora stråkvögen för sjöhandeln, alltför mycket. inklämdt i Adriatiska viken, hvars inlopp kan tillspärras genom Korfu och flottorna i dess bamnar. Måbända skall Österrike i en framtid vilja kolonisera på Algiers jord. Vid Svarta hafvet har en kolossal imagt odlat de belt nyss öde fälten på Krim. Hittills obekanta städer hafva tillvext; Odessa, grundlagd af en af våra landsmän, är nu tredje staden i Ryska riket; Odessa skickar dagligen ansenliga laddningar till Marseille;: Odessa, Taganrok och hela kustlandet äro stadda i rörelse fråmåt. Betänken att på dessa kuster utfalla alla Rysslånds stora strömmar, Don, Dniester och Dnieper, hvilka genoln kanaler så.1 förbindelse med Niemen, och. försätta det handlande Ryssland till Svarta hafvet. Häri ligger Marseilles uppkomst.