Aftonbladet – 6 maj 1835, sida 2

nödgas tala om dessa ed örgätva uppviglare 2 periodiska blad, som, efter act hafva sål: sin sarelseät visningslystnaden, åt haet elter hämden, svika sin fosterlandst:o och med tomma : frihetsspöken jaga trefnaden och lugnet från e!jes? stilla, lyckliga medborgar, och hvilka, med skamlösheten å eoasidan af sin sköld och tiggarsmilet på den andra; liksom mordbrännaren af sin plu.dring under förvi: ringea, lefva af den oro och de vådor det lyckas deras roflystnad att ansiifra, bar jag ofvan visat, alt ifråga varande förs: erden grusdläsgas och hafva sin näring af någon blodets opssslghet, hvarfill orsakerna åter kunna vara mångabanda, men botemedlet ett: verksamhet. Medgitva omständigbeterna att dermed förena passande sällskap, må man aidrig befara ett recidiv; och mecniskokärleken blöder via föreställningen, buru läge värdei af dessa enkla medel här varit förbisett och huru många herrliga anlag lättjan cch ensliga grubberier under tiden skördat. Likväl, på det staten, hvars hela straffrätt jag för dessa fall eljest gerna ville eitergifva, må äga att tills, det graderra för den broitsliges omvändelse til böriigen genomgås; så att han med säkerhet må vara att återfiuna som en By cCh samhället behaglig m-nniska, iärer det vara angeläget, att hans fö bäitring förbiifver under allman vård. Men icke mera någon taspärining i fäöstningshvalfven, endast med egna tanker: och annat ödleyngel till umgängelse, deraf blodet ävcu yiteriigare stickas, åäsigiersa foörhärdas och den redun böjade puttenheten kanske ofvergår till fruktansvärda symptomer. N-j, låtom fantasten trampa qvarn vid ett korrektionshus! De turga sömmar, hvika icke låta sig skingras af öppsa luften och äran att gagna i en verkningskrets, så mycket lämpligare, som den redan af naturen kanske var anvisad, skola otvifvelaktigt vika för behsgen af det nya kamratskapet och den frejdade erfarsnhketen af alla slag, der stär att viona, om eljest rec: pleaten icke skulle äga nog måvgsidighet i sin bildning. Numera åtminstone, då här skall förväntas en så högs: makalös förträfflighet i Landets Korrestionsinrättoingar, må vi Uyggt recka hvarandra hacden uppå, att under den behandling jag såiunda föreslagit, hvarje olycklig vilsekemmesb, som sått för nära Rel:gionens, Konungahusets, samhäl I-byggnadens belgd eller nåstans ära och rykte, skall, med renad och klarnad bl:ic:, vinna sina skrufvar åter, kanske orosiiftaren sin besinning, till t:ro på ära och på kärlek för Fäderneslandet. Ehuru dessa mina tankar utgå!t från en djup begrundning, som svåriigen tord: sakna siv riktighet, har jag icke försmått att hålla dem tillsammans med hvad andra folk i dvlika stycken antagit och pröfvat. Gemeniigen håller jag väl annars före, att främmande legar passa till våra lynnen och vanor ungefär som sidenlappen på en skinnpäls; men i detta som i andra fall kunna undantagen vara många, och i synnerhet gör jag ett stort, ett allmänt undantag för brödrariket Noarrige och allt hvad som låter sig öfverflyttas från detta frihetens och den nordiska hyfsningens yfverborca hemland. Och d:r, hos detta herrlig:, aldrig nog lofsjungna hjeltefolk, med dess rika tligångar på just jemnt allt hvad som fattas oss, läg icke mensklighetens röst neder ända till 1835 om våren; och i kommande åldrar skall landets titterära kultur bära vittne, att den tidigt understöddes af korrektionshus. Utom hvad egen urskiljning och reflektion, såsom ofvan är visadt, i deita ämne gifvit mig vid handen, hämtar mitt förslag ett ökadt och lysande stöd af den högsta främmande auk:ioritet man här erkänner; men, rädfrågom äfvenl.des den inhemska opinionen och dess uttolkare! Ö poom derföre Aftonbladets folier t. ex. för den 16:de i sistl. månad, der det förekommer, att en Tidningsredaktion i Norrige blifvit dömd, att, jemte annan bestraffnin insättas på korrektionshus, med det tillagda förklarande af Aftonbladet, att hvilken tidning 1 Sverige, som tillåtit sig någonting dyikt, hade fått undergå samma straff. Det lilla. förhastande i slutsatsen, som häremot skulle kunna anmärkas, Så länge Tryckfrihetslagen för sin räkning ickej vidkännes sådana inrättningar, betyder mindre, då det emedlertid är uppenbart, att Aftorbladets, dVs. Svenska folkets, tänkesätt till punkt och pricka öfverensslämma med min princip, hvars tid, som ja hoppas, pu är kommen att utbildas till gällande lag; -och med detta slutskäl må allt vara segdt, som härutinnan kan förtjena någon uppmärksamhet, och mig tillåtas att utan missbelåtenhet betrakta min framställn ng såsom värdigt upphöjd till den påtsaglkivaste orad af Afslhankur cam 1 PÅSON fråna är