Aftonbladet – 5 maj 1835, sida 1

CeLSamMmIina fortjela aktning och aiseende, de:sest det icte kan bestridas, att det innebär sanning och har m:-shruks förekommande till syftemål. — Hr WERN ville, i afseende på grunden, hvarifrån han hämtat sina anmärkningar, återupprepa hv.d han förut yttrat, nemligen att de stödde sig på fullmäktiges yttrande. Talaren ansåg för öfrigt olämpligt att anfalla sina kamrater med påsiående, att de hämtat initiaivet till sina yttranden från tidningarne. För sin del ville Talaren stödja sina meningar på en solid grund, och sade sig kunna bemöta Hr Helledaij med ett svar, om han anså det för sig passande. — Hrr STÅELENEHRT och SAHLIN talade ytterligare för. äterrem:ss. Memorialet återremitterades. Härefter förekom S ats-Utskottets Utlåtande N:o 447 i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets memorial N:o 424, om förtydligande af Rikets Ständers beslut, angående garanti för hypotheksföreningar, jemte förslag till huf:udgrunder för sådane föreningar. — En prelimivär-debatt uppstod rörande föredragningssättet. Hr HALLING önskade att man måtte dröja med afgörandet af detta utlåtande till dess man inhemtat de andra Ståndens beslut deröfver. — Hr HELSINGIUS yrkade tillämpnsiog af 71 f. Reg.-Formen, och att Ståndet, i enlighet med denna 4., måtte hänskjuta frågan till förstärkt StatsU:stott. — Hr PETAE yttrade, att brad han i hufvudsaken ville hafva anfördt, innefattades. i: den reservation han afgifvit mot Utskottets utlåtande, hvilken han uppläste och begärde att i protokollet få intagen. : 56 f. R-g.Formen stadgade, att när efter föregången återremiss ett Utskotts förslag till Stånden återkommer, äga de makt, att detsamma oförändradt eller med ändringar antaga eller ock aldeles förkasta. Att i följd af detta stadgande lika med Stats-Utskottet draga den slutföljd, att aldeles nya försag kuona under namn af förändringar antågas, vore ett experiment af serdeles vådlig beskoff.nhet. Det vore att gifva grundlagen ett ganska eftertänkligt slag — — — det vore att vända upp och ned på all Riksdagsordning. F ck detta försök vinna burskap, så behöfde man icke gå någon omväg för att tillvägabringa högst väsendtliga innovationer i vårt statsskick. Intet hindrade i. sådant fall, att oaktadt Ständernes vid Riksdagens början fattade beslut, att oförändrad bibehålla 72 S. Regerings-Formen, man nu, med föranledande af några inom Banko-Utskottet väckta motioner; hvaröfver betänkanden nyligen till Stånden inkommit, kunde inrymma den andra Statsmakten delaktighet i lagstiftningen för Banken — — ett exempel, som talaren trodde här vara på sitt ställe, och således lade på Ståndets minne, till den kraft och : verkan det kunde förmå. — Hr HESSLE: vore här fråga om att betäcka Riksgäldskontoret för utgifter som det bestridt, skulle talaren dela deras åsigter, som ansett ämnet vara af beskattningsnatur, och derföre yrkat dess :hänskjutande till först. Stats-Utskotti; men detta vore nu aldeles icke förhållandet, fastän det möjligen kan bli sådant och leda till denna följd. Talaren ansåg sig derföre; böra ingå i hufyudfrågan, fastän med förklarande nu, likasom förra gången, att han ansåg Utskottet ; hafva varit obefogadt stt uppgöra reglementariska föreskrifter, .— Hr SAHLIN: att lika säkert som man kan komma att få betala en ingången borgen, lika säkert vore denna fråga af bevillniögstatur. : Talaren yrkade derföre att den måtte hänskjutas till förstärkt StatsUtskott. — Hr PETRE utbad sig att diskussionen måtte få gå uti den, i Utskottets utlåtande, stadgade ordning. Inom Utskottet hade han, vid ärendets förebafvande sista gånger, vunnit så mycket, att denna ordning blifvit iakttagen. Talaren ville avmärka detta, med -anledning deraf att de sista talarne yttrat sig öfver en fråga, till hvilken-man änvu icke kommit. I1:första rummet: borde;man afgöray huruvida StatsUtskottef; på grund af den i Utskottets betänkande åberopade 56 f; RF. varit befogadt att befatta sig med det inom 3:ae Riksstånd fattade beslut, att låta Riksgäldskontoret kavera för devhypoteksföreningar, somi äro organierade. — Hr TALMANNEN : förklarade, att sedan Utskottet ru; afgifvit -tvännebetänkanden i detta ämne, och trenne Riksstånd: antagit Utskottets åsigt öfver den fråga, som här utgjorde föremål! för Hr Petres framställning, ansåg Hr Talmannen ej med grundlagen öfverensstämmande att å nämnde frams ällning göra proposition;; emedan iStåndet; i sådant fall; skulle komma ått: bedöma, jej: endast UtLalla —so Mausa Alaa stuk