Aftonbladet – 2 maj 1835, sida 1

se PORR TeGSöt UtoCcCWIMmASCr HK 8 0. MM. MMM ERE anförande såsom mäster ligt. Talaren hade jus! uppkommilt under uppläsningen deraf, så att han ej hört mera än slu:et, men detia måste ban bekänna, att han funnit mästerligt endast i ett afseende, nemligen i otidigheter nn och ett sådant mästerskap trodde hen ingaIntuda att Ridd. och Adeln eftersträfvade. Ean hadbört klandras det buller, hvaraf Hr Cru eostolpe här blifvit afbruten; för sin del fann han dock orsaien till detta buller ligga i en så vacker känsla af harm öfver det otillbörliga i Hr C usenstolpes yttrande, att detta buller h:de varit åtmirstone honom, talaren, ganska välkommet. Han hade äfven hört att en talare i början af denns dzgens plenum hade böfvat för Hr C-usrostolpe. Häörpå undrade han visserligen icke, men om så vore, så hade Hr C genom sitt handlingssätt sjelf förskyllat hvsd som kunde hända bonom. För öfrigt instämde talaren i den tspkan, att det apmörkta uttrycket icke vunnit något på den ytterligare öfrersättning Hr C. hade gtvit deråt. Härefter ingick Hr von Hartmansdorff i en utveckling till försvar för Landtmarskalken, att han icke hade låtit Hr Cr. här framställa någon tablå öfrer regeringens handliogssätt, hvilket försvar ban deducerade från go fn regerirgsformen, som sager att under Rikets Ständers; öfverläggningar och pröfning ej må komma regeringsoch domaremakternes beslut och åtgärder, på annat sätt än grundlagen föreskrifver. När nu Konstitutions Ut-kottet hade grankat Stats-Rådets protokol och Konurgens Rådgifvare erhållit dscharge, så vo e i talare:s tanka alla försök, att i Stånden vidare bringa sådase saker å b; ne, en olagligbet, som det vore ordförandens rätt och pligt at: förekomma. Hr ABJERTA, LARS: Utan att anse sig behöfva upptaga tiden med någon vederläggning af den siste talarens yttrande, eller ingå i undersökning huruvida 60 f:ns föreskrift, att Stånden icke må ingå i öfverläggning och pröfning. af Regeringens åtgärder, eller KopstitutionsUtsk ottets decharge, kunde innefatta något hinder att uppdraga en allmän skildring af sakernas ställning, en omständighet bvari Hr Hjerta vore af olika tanka med den föregående talar:n, ville han, lika med:Hr Cederschjöld; egentligen bemställa, Hvad man väl kunde vinna med Utskottets tillsättande. Annat vore den förmodan man enskilt kunde hysa om afsigten med ett flertydigt uttryck, :anvat att derpå grunda ett juridiskt avsvar, hvartill efter Svensk lag fordras antingen fullständig bevisning uti sjelfva faktum, eller den tilltalades erkännande. Hvad skulie nu Utskottet kunna göra i sistnämde afseende, då Hr Crusenstolpe sjelf förklarat, att han icke åsyftat någons förolämpande; då bvarken någon person eller någon viss sak vore nämd, till hviIken man kunde lämpa ultrycket, och då Hr Crus. icke en gång fått läsa till punkt? Frih. af Nordin hade väl, för att göra sin motion mera plausibel för Ståndet, yttrat, att Utskottet äfven bade det alternativet att frikänna Hr C.; menttill detta. ändamåls vinnande funnes ju en vida genare utväg uti att nedlägga motionen och öfverlemna saken åt allmänna tänkesättets dom. Han tog således för afgjordt, att Frih. åsyftade ett af de två sednare alternstiverna: lagligt åtal, eller utvotering. Det var i synnerhet af denna anledning han utbad sig tå fästa uppmärksamhet på, burn åtgärder ofta vidlagas under ögonblickets intryck, hvilka en eftertid spart nog finner förhastade. Han bad få erivra ståndet om en bändelse i Fransysta Deputerade kammaren för några år sedan, som hade så mycken likhet med den nu förevarande, att den i alla afseenden dermed kunde jemföras, för att visa, huru olika sakerna kunna bedömas under olika tidskiften, nemligen då Deputeraden Manuel der blef utvoterad vid ett tillfälle när nan, ikasom nu Br C, icke hade fått tala till punkt. Utan tvifvel hade de Fransyske Deputerade då varit intsgne af en lika loyal ifver, som nu rådde i denna samling, och likväl voro tänkesätten inom och utom kammaren så olika, att Manuel, när han kom ut, bars hem på det Parisiska folkets armar. (Skratt från några delar af huset). : Han ville nämna detta, endast för att visa huru olika sipnesstämningen kan våra inom olika korporationer äfven under samma tid, och hemställde för öfrigt, om någon numera finnes. sam joke