Aftonbladet – 1 maj 1835, sida 3

INDIANCHEFEN I LONDON. I London vistas för närvarande en Indianchef från Canada, som jemte sin hustru och flere män af sin nation, blifvit ditlockad på det sällsammaste sätt, gerom en redrig bofs vinningslystnad, och sedermetsa öfverlemnad åt sitt öde. Utan alla medel att bekosta återresan till sitt fädernesland, har den stackars Iadianen vändt sig till kolonvialministern, och fått löfte om att på Krorans bekostnad blifva hemskickad, så snart han kunde visa intyg från Lord Mayorn, att han verkligen befann sig i det utblottade och hjelplösa tillstånd ban uppgifvit. För att erhålla ett sådant intyg, har han uppsatt och med ed bekräftat följande berättelse om sina missöden. Jag är son af Muk Coome, chef för Chippeway nationen. Min fader var en af de äldste i den stam, som genom ett fördrag afträdt till vår store fader, Konungen af. England, en betydlig Isndsträcka. Min far har lemnat mig en afskrift af denva traktat. Jag har efterträdt min far såsom chef för min nation. De hvita männen länna mig under pamn af Muk Csome, hvilket är min fars namn; de röda männen kalla mig Hesh ton a quet, som betyder: det rena himlahvalfvet utan skyar. De första åren af min lefnad gjorde skäl för denna benämning. Jag erhöll undervisnicg af Richard. en ka:bolsk prest, och blef döpt af honom. Jag blef en krigare, som fruktades i drabbnipgarne; jag förenade mig med vår fader Konungens af Eogland krigare, i hans strid med de Förenta Staterne. Jag marscher:de med Enogelska armeen, jag stred vid fästet Niagara, vid Svarta Klippan och vid Baff.slo. För sju månader sedan, då trädens löf började vissna och falla af, återvände jag till min wigwam, för att öfverlemna mig ät hvilan under snötiden, Ena dag inträdde en hvit, j tolken Dunord, i min hydda, och sade mig att en annan hvit man ville tala med mig; det var Bögue. Denne sade mig, att en utskickad från den mäktige Konungen af Eagland ankommit till Detroit, att han önskade tala med mig, och bad mig begifva mig till den förnämsta byn i England, med sex män och tvenne qvinnor af min nation. Jag sade Bogue, a!t han kunde komma för att hemta mitt och de andra Chippewayernes svar om en vecka. Under tiden församlade jag flere chefer vara en befallning från vår store fader Konungen af England. Efter att hafva åkallat den store anden och rökt fredspipan , blef det öfveren kommet, att jag i slutet af vecsan skulle afresa med min hustru, min syster och sex röda män, Bogue inställde sig vid den utsat!a tiden. Vi anlände till Detroit, der jag för första gången såg en vid namn Wikely, som åtog att följa oss till NewYork. Min bror, som icke skulle resa med till England, af min stam, och meddelade dem hvad jag ansåg