Aftonbladet – 22 april 1835, sida 1

UTRIKES. DISKUSSION I ENGELSKA UNDERHUSET RÖBANDE IRLÄNDSKA KYRKANS INKOMSTER, (Slut fr. N:o 8 på Lord Russells tal.) Talaren öfvergick nu till Irländska kyrkans inkomster. och visade -huru de småningom tillvext. Ännu år 1716 utgjorde de endast 110.000 L., nu deremot hafva biskopärne ensamt en inkomst af sammanräknadt 141,896 L, tionden inbringar 534,433 L.. och summan af kyrkans inkomster utgör således 794,721 L. Och här ligger nu den frågan helt nära, om denna ofantliga summa verkligen användes för folkets religiösa undervisning, om med inkomsternas tillvext under det s-naste århundradet, äfven antalet af protestant:ska religionens bekännare i Irland tillvext i lika förhållande? Men detta är alldeles icke fallet, I alla grefskap i Irland har protestantiska befolkningen alltjemt varit i aftagande, men den katholska deremot i tillvext; och missförbållandet har stigit till en sådan höjd, att hela antalet af dn herrskande kyrkans anhängare i Irland, för närvarande, på sia höjd kan beräkuas till 750,000 personer. Visserligen har, i synnerhet under de sista sju åren, mera än förut blifvit gjordt för deuna protestantiska be: folknings själavård, men är det väl möjligt föreställa sig att ingentiag annat behöfves än att bygga kyrkor ock prostgårdar, för att, i enlighet med den herskande kyrkans ändamål, utbreda dess läror. För några år sedan hade man väl också ansett ändamå:senligt, att hålla offentliga sammankomster i Irland, och genom disputationsakter omvända katholiker till protestanti ka läran; men den, som väljer en sådan väg, handlar emo: all erfarenhet. Att persosoner, som tillhöra en kyrka sådan som dea Engelska, hvilken underhålles genom tionde, till större delen betald af dew, som bekänna en annaa tro, vågat företaga ett slags korståg mot hufvudmännen för det motsatta partiet, vittnar om mera ifver och öfveriloing, än om klokhet ech vishet, såsom följderne också visat. Katholska presterskapet nar ansett sådant för ett ingrepp i dess rättigheter, och väckt en anda af motstånd mot betalningen af pålagorne till den herskaude kyrkan. Genom alla dessa orsaker har det nu kommit derhän, att till och med ledamöterne af den nuvarande ministeren, förut ifriga fö; fäktare af ticndens indrifning genom tvång, icke mera våga råda till executiva medel i delta afseende. Irländska kyrkan är alltså, för det första, icke i stånd att, i enlighet med sitt ändamål, sprida religiös undervisning bland den stora massan af folket, och befinner sig utomdes: genom sjelfva systemet för dess underhåll i fortfarande tvedrågt med folket. Om jag bland annat besinnar — fortfor tzlaren hvad som för icke länge secdan tilldrog sig i Rathcormac,) så vill jag väl fråga om nånsin den herskande kyrkans stora ändamål kunna befordras derigenom, att man begär penningeanslag endast för att utbreda Irländska kyrkans läror, och till intet annat ändamål? Jag för min del tror det onda kunna afhjelpas medelst en sådan reform i kyrkan, som ätter oss i stånd ati lämpa detta institut till deras religiösa undervisning, som tillhöra detsamma, utan några ovyttiga tilbyggvader. Genom antagande af en sådan princip, skulle naturligtvis Irländska kyrkan betydligt reduceras. Jag föreslår alltså att Huset mätte sysselsätta sig med detta ämne, och att hvarje öfverskott af kyrkoinkomsterne användes på ett sätt, som befordrar Irländska folkets förbättring i moraliskt och religiöst afseense, under hänsgt till dess intressen, och hvarigenom det kan bringas till den öfvertygelse att de utskyider, som nu af detsamma erläggas, såsom det heter för dess bästa, äfven i sjelfva verket användas till folkets nytta. . Talaren uppläste nu sjelfva motionen, (redan förut meddelad) och förklarade att såvida densamnsa antogs, var det hans afsigt, alt föreslå en adress till kronan, hvari ditta Husets beslut framsiälises, jemte en anhällan hos Konungen att ban täcktes sätta Huset i stånd att handla enligt samma beslut. Talaren visste icke huruvida Skattkammarkanslern i sådant fall skulle välja samma väg, som han tog vid katolikernes emancipation 1829. Då hade en majoritet af 6 röster uttalat sig för dennx åtgärd och emot ministrarne, hvarpå Sir Robert Peel uude rättat Konungen om stämningen inom Underhuset och tillika om tillståndet 1 Irland, och rädt honom att öfvergifva den väg man hittills gått, och taga åtgärder till katolikernes bästa, Det var honom bekant, att Sir Robert Peel uttalat sig emot den af honom (Lord Russell) nu framställda motion; men detta hade icke skett på ett mera afgörande sätt än han då yt) Har afseende på det bekanta uppträdet på nämde ställe, 1 slutet af förlidet år, då kyrkoherden anlitade militären för att indrifva tionde till ett värde af några riksdaler, och 8 eller a af hane cacknehaae. dare: d shiä ckätas Ilan