Aftonbladet – 14 april 1835, sida 1

Re ———— Sc Sh GV AA RR ..mnosc) ———E—EEEEEEEE—EE—EEEEEE nn H I värr alltför bedröfliga sanniog, att vi uppehållas vid Riksdagen, månad efter månad för Statslånsplanerne — — endast för dessa planer, jag vågar säga riksförderfliga, under en i verkligheten oanI svarig minister och med en statsförfattning, som väl företer exempel af en Rådgifvarepersonals enhälliga reservation mot Konungamaktens beslut, men ingen tillförlitlig garanti mot denna makts afvikelser i hvarjehanda delar. Man har således med afsigt inrättat alla öfriga riksdagsgöromål på ett sätt, som gifvit förevändning af andra skenbara hinder för riksdagens afslutande, Fem månader äro nu förbiflutne sedan Rikets Ständer avmälte sin underdåriga önskan om utsältande af viss dag för Riksdagens afslutande i näst!. December månad och sedan, nästan samtidigt med denna anmälan, till Ständerne ankom regeringens skrifselse, rörande det så lifligt eftersträfvade utländska lånets upptagande. Hvilta oerhörda förluster för det allmänna hafva ej uppkommit af de: dröjsmål med riksdagen, hvartill sistnämnde fråga gifvit anledning. Ej nog mad Riksgäldskontorets fortfarande utbetalningar för de dryga Riksdagskostnaderne och enskilde medborgares bevillning till valde representanter — — vida större och eftertänkligare skada för staten bar förorsakats af denna med synbar beräkning inträffade terporisation med Riksdagen. Den i perspektiv skådade statsbrist af omkring 720,000 Rdr, kvarom Statskontoret i dessa dagar lärer hafva hos Regeringen gjort underd. anmälan, och hvarom StatsUtskottet måhända snart får emottaga nådig remiss, — denna för innevarande år befarade brist komme: endast af det olyckliga dröjsmålet med Riksdagen! Då 1934 års Riksdag börjades redan d. 15 Jan , buru beqvämt hade ice regleringen af statens nya inkomster, förnämligast bestående i ökad Tull -och Brännvins-bevillning, kunnat vara upgjord till 1834 års slut? Men då af den orsak j;g förut antydt, allt skull: dragas ut på tiden, så kunde icke annat än nu inträffade missförhållande ega rum, att nemligen den nya regleringen af Statsverkets i flera delar tillökade utgifter vidtog förr, än den nya, jemvil tillökade inkomst-beräkningen, hvarutaf nyss omförmälte, af statslånsväcnerne måhända icke ogerna betraktade, förebud till en betydlig statsbrist var en gifven följd. Jag hade trott att Rilet: Ständer bordt söka att taga Hr Lardtmarskalken och Ståndens Talmän på ordet, i hvad de inför sina respektive Riksstånd yttrat om utsigten att vid April månads utgång erhilla slut på Riksdagen. Dit syftar min ifrågarsarande motion, som i detta afseende framställer de medel, hvilka, ledande till ett sådant ändamål, kunna utan ringaste olägenhet vidtagas. Men det är förgäfves att yrka derpå! Lika säkert som det är, att afsigten med Hrr Talmäns nyssnämde förklarande icke var annan, än att sopa igen spåren efter Hr Ekstrands ej längesedan väckta, väl bekanta motion, lika säkert är det ock, att Riksdagens upplösning vid April månads förlopp icke ingår i beräkningarne hos dem, som hafva i sin makt, attefter godtfinnande antingen påskynda eller retardera Riksdagsärendernve. — Med Hr Petrc förenade sig Err FALHEM och EKSTRAND. — Inbjudningen från Presteståndet blef afslagen ceh motionen lagd till handlingarne. Bondeståndet fattade i går. i anlednine af Adelne