Aftonbladet – 10 april 1835, sida 1

eo NM TM VEM ERVIUR I k. Banko raden. Utdelninger kl. 6 e. m. BOR nns nns ss af Friherre Franc Sparres motion, om medels anvisnde å 8:de hufvudtiteln, så vä! för underhållet af arbets-kompagnierne på Kung:holmen, som för dessas sysselsättande med fästningsbygnadens fortsättning vid Karlskrona, föredrogs och föranledde en liflig debatt. Utskottet hade afslagit motionen, men tillstyrkt att Rikets Ständer måtte förklara, att så vida Kongl. Maj:t fann det arbetet å Ku-gsbolmws fästningsbyggnad borde fortsättas, Kovgl. Msj:t skulle ega att dertill använda de bespariogar, som å 3:dje och 4:de hufvudtitlarne tilläfventyrs kunde beredas. — Hr Petrde anförde, att han inom Utgiftz-anlednoingen deltegit i öfverläggningen till förevarande betänkande och där framstäilt det förslag till besvarande af Friherre Sparres motion, som han nu med tillfredsställelse fann, att Stats Utskottets majoritet entagit. Oförställt ville talaren bekänna, att har, oaktadt allt hvad han haft tillfälle att inhemta om nödvändigbeten af vissa Stats anslag, förblef fast i den tro, att den representant, som vill fullgöra sin pligt, mås!e, äfven då han eger anledning erkänna nyttan af dessa anslags föremål, vägra desamma, så länge som han är öfvertygad derom, att tillgångar kunna vinnas genom en af omständigheterne långt för detta påkallad förändring i sättet att använda och aisponera de gamla fortfarande statsanslagen. eFriherre Fracc Sparres motion återkallade otzunget uppmärksamheten på denna frigs. Om man äfven skulle antaga hvad måhända mängen påstår, men ingen tror, att nemligen Sverge, efter förlusten af Finland och alla Östersjöbesittnirgarne, vore ilika behof som förr af en stor flotta, så är dock Sverges kompletta oförmåga att underhålla en dylik flotta en så obestridlig sak, att den icke med några skäl kunnat motsägas, icze ens af dem, som beräknat rika tillgångar på hoppet att kunna realisera hvarje finansprojekt, åsyftande kommande generationers skuldsättning. Frånträder man nu förvaltningsgrunder, hvilka, utan att åstadkomma någeontivg fullständigt i försvarsverket, endast frambringat nya eftertänkliga, progressivt växande brister, så erhåller man genast erforderliga tillgångar för otvifvelaktigt nödrändiga bebof, utan att uppoffra annat, än det som varit och är oegectligt, i samma mån som oöfrervinnerliga hinder aflägsva alla utsigter till en ändamålsenlig fulländning. Denna anmtårkning gäller i första rummet om de stora skeppen i Karlskrona. Tvisten i afseende på dem bör icke längre, till skada för statsverket och den skattdragande allmänheten, behandlas som partisak. Det vore ingen tvifvel att ju pluraliten af sakbkunnige hylla den mening, att anslagen tiil 4:de hufvudtiteln böra i den del, som är uten all jem förelse dyrbar, erhålla en förändrad riktning. Denna mening gillas till och med af en stor del af rikets förntmste funktionärer, men sådan är den medborgerliga andan i vårt konstitutionella samhälle, att ibland alla dessa, irgen vågar öppet förklara sig härutinnan. Icom sjelfva representationen är förbållandet föga bättre. Huru har man icte inom Stats-Utskottet bemödat sig att förqräfva hvarje fri opinionsyttring i detia ämne, och när ändtligen en sådan, efter mycken modifikation i framställning, lyckades att där, genom votering, vinna framgång, blef den dock endast af Borgareoch Bondestånden med bifall upptagen! Hvad Friberre Franc Sparre både i militäriskt, administrativt och moraliskt hänseende, såsom skäl för sin motion, anfört, synes vara af beskaffenhet att kunna beveka Regeringen att besluta upphörande af de stora flottans anslagsdispositioner, bvilka för vigtigare och nyttigare tndamål böra upptogas. Depna tanka, från hvars öppna uttalande konventionella förhållanden cch irriga begrepp om representationens rättmätiga synkrets, hindrat StatsU:skottet, låg förborgad i Utskottets förevarande betänkande, till hvilket talaren tillstyrkte bifall, helst det vore ostridigt, att det statsbebof, som deruti efbandlades, kunde hänföras både till 3:dje och 4:de hufvudtiteln. För öfrigt ville talaren upplysningsvis meddela, att enligt ett Statstontorets underdåniga utlåtande öfver möjligheten a!t genom besparingar anskaffa medel för de lönförhöjnivgar, som regeringen, mellan riksdagarne, i nåder beviljat, kunna tillgångar På detta sätt alltid påraknas, emedan regeringen, efter hved Statskontoret förklarat, har i sin makt att när som helst tillvägabringa besparivegar. — Hr RUBIN uppläste härefter ett skriftm VV m m MmM a el mm Mmm — mm mmm — p SD Ai rn n7nnpnnnr mr vr mmm Mmmm mh mm ML rrJjt IH MM MMMM MMMM MR MM UV OO —— ;--:-—— .-Q ? O———--——h ——— —— — —-———X uu VU UU UM