RIKSDAGSUNDERRÄTTELSER. Borgare-Ståndets plenum den 6 Apr. f. ms Hr PETRE upläste följande anförande: Jag reserverar mig deremot att Hr Talman i ett föregående plenum framställt proposition till Ståndet om ogillande af Hr Ekstrands skrifsätt, oaktadt ingen utredning föregått, till ådagaläggande af den förgripelse i uttryck, som några Borgare-Ståndets talare irett sig kunna föra Hr Ekstrand till last. För enskildt del tillåter jag mig intet omdöme rörande Hr Ekstrands sätt att uttrycka sig. Min afsigt är blott att till framtida rättelse anmärka det irqvisitoriska förfarande, som i omförmälte fall velat inom Ståndet göra sig gällande. Ingen representant eger fog att uttala fördömeise öfver en annans yttranden, utan att först derutaf hefva utvecklat och förklarat hvad som anses böia blifva föremål! för ozillande eller för ansvar af svårare art. Göres af någon representant försök att utöfva godtycke, eller att utan angifne grunder tillvägabringa straffdom öfver en annan representants opizionsyttring och framställvingssätt, så bör på ett dylikt försök följa tillrättavisning, men irgalunda någon proposition till stårdets bifall. Beträffande den af Hr Ekstrand afbandlade frågan om wvödvändigbeten att med hänsigt till allmänna tiänkesättet om orsaken till riksdagens långvarigbet, skyndsamt afsluta densamma, så hafva visserligen flere af styrelsens skriftställare deremot anmärkt, att skulden till riksdagens fortsättning på 15:d2 månaden är att söka hos representationen; men beskaffenheten af de skäl, som till styrko för detta påstående blifvit anförde, är likvsl sådan, att man genast inser att styrelsen inom sig sjelf funnit den sannskyldiga anledningen till riksdagens oändlighet. — I ardledning af det försök till urskuldande som på omförmäldte sätt egt rum, kan man med rätta tillämpa det bekanta ordspråket: Qui sexcuse, Saccuse. Det är i anseende till min frånvaro vid det märkliga tillfalle, då Hr Ekstrands memorial i nyssrämnde fmne inom Ståndet varit föremål för öfverläggning, som jag ansett mig böra, genom denna reservation, anmäla hvad som, på sätt här ofvan är antydt, förekommit mig anmärkningsvärdt. Härefter föredrogs BevillvingsUtskottets Betänkande N:o 56, med förslag till bevillningssummans fördelning. I anseende till de anmärkovivgar, som af åtskillize talare deremot framställdes, blef detta betänkande återremitteradt. — Unoder diskussionen uppstod en rolig pourparler emellan Hrr Bååth och Petre. Den förre uppehöll sig länge med att få utredt hvad som förstods med benämningen Adrokat. Detta gaf Hr Petre anledning att öfver denna benämnning afgifva en definition, som Fr Biåth fann påkalla ett svar från honom. Samma dag, eftermiddagen. Stats-Utskottets utlåtande N:o 429, i anledning msec sg EEE TTT