UlgIUG SUUDIPOTDE I lll fall IvAT KUUMT divil2, syntes hela åtgärden vara ett onyttigt företag. De öfriga Stinden hade icke deruti instämt, och BondeStåndet vore icke berättigadt, att disponera ailmänna medel till bestridande af den kostsad, som uppfyllandet af den i förslaget till skrifvelsen framställda önskan utan tvifvel skulle medföra. Skulle likväl en sådan skrifvelse komma att afgå, borde densamma icke såsom vanligt undertecknas och expedieras å BondeStåndets vägnar, derföre att måhända en ledamot öfver halfva antalet, sådant yrkat, emedan skrifvelsen i sådant fall ej kunde anses uttrycka Ståndets gemensamma tanka. Talaren anhöll derföre, att protokollet öfver den diskussion, som nu fördes, måtte varda skrifvelsen följaktigt, på det att den motsatta meningen må kunna tagas i öfvervägande, ty det vore icke alltid gifvet att den tanka, som delades af majoriteten, derföre tillika vore den bästa. Skrifvelsen vore onödig, och man borde icke derpå förspilla — tiden, och förlänga riksdagen. — Sedan Sekreteraren yttrat att Strihdlunds anhållan, om Protokollets bifogande, icke kunde vägras, och erinrat, att då vid sista Riksdag, stridighet upstått i afseende på en föreslagen skrifvelse i ett annat ämne, hade de Ledamöter, som ville deltaga i Skrifvelsen, undertecknat densamma, men de öfriga icke; förkaarade HANS JANSSON sin förundran derccfver, att då något, som åsyftade ett nyttigt ändamål, vore i fråga, toges va.ligen Ståndens känsla mot Rik.dagens förlängande i anspråk, hvaremot i andra fall förhållandet svarare vore motsats. Då ärendet 1emitterades till Enskilta Utskottet, hade tiden varit inne att väcka fråga om lämpligheten af den ifrågasatte underdåniga skrifvelsen; Och talaren antog så mycket hälldre Utskottets förslag, med den af Anders Danielsson framställde modifikation, som Stats-Utskotiets upgsifter i ämnet voro alltför summariska och skrifvelsen dessutom icke förnärmade någons rätt.— v. talm. JON JONSSON kurde, med afseende på de uplysningar, som innefattas i Stats-Utskottets Utlåtande rörande detta ämne, icke fiona att den föreslagne Skrifvelsen vore af nöden; och han instämde derföre med Strindlund deri, att derest någon skrifvelse komme att aflåtas, sådant borde ske endast för deras räkning, hvilka: deri ville deltaga. — OLA JEPPSSON fr. Blekinge trodd: att ingenting vunnes genom nämnde skrifvelse. Annars skulle han ej haft något att deremot invända. Revisorernes Berättelser hade vid hvarje Rizsdag blifvit granskade, och Stats-Utskottets i ämnet afgifne Utlåtande blifvit godkändt af de tre öfrige Stånden, utan att något af dessa, ansett en enskild Skrifvelse nödig; bvarföre han hemställde huruvida en Skrifvelse från Bonde-Stårdet vore limplig. Han trodde, med Strirdlund, att den borde uteblifva; men, i motsatt fall, torde Olof Olssons förslag i afseende på begagnade uttryck vara tjenligast.— LARS LARSSON fr. Elfsborgs Län och NILS MÅNSSON talade för skrifvelsens afgåend:; hvaremot PETER JÖNSSON fr. Jönköpings Län och PER JÖNSSON fis Skåne, ansågo den vu icke vara lämplig, såsom troligtvis icke medförande någon verklig nytta, och man icke borde i önskningsväg framställa något, om hvars nytta icke alla voro öfvertygade, och som icke för Ståndet vore af väsendtlig nytta. Sedan ett yttrande af Nils Månsson, att det vore märkeligt att just de, som voro färdigast att bevilja anslag, sätta sig emot de förslag, som åsyfta, att erhålla kunskap, om sättet, hvarpå de användas, föranledt en serskild, och till ämnet ej höraade diskusion derunder Strindlund, Johan Bengtsson, Ola Jeppsson cech Jobannas Svensson, uppmanarde Nils Månsson att uppgifva de fall, deruti de talat för förhöjda anslag, och äfven Nils Månsson erhållit förebråelse att hafva beviljat gratifikationer och dylikt, förklarades diskussionen slutad. Och vid sedermera anställd votering beslöts, med 49 röster mot 35, att underdånig Skrifvelse skulle aflåtas i enlighet med Uiskottets förslag, med den af Anders Danielsson tillstyrkte förändring samt åtföljd ar Ståndets Protokoll i ämnet. — 3:0 Konstitutions-Uiskottets Memoriai N:o go, till Bonde-Siåndet, med svar på dess begäran, om delfående af Utskottets Protokoll i ett anmärkningsmål, neml. rörande Halländska Kyrkohemmanen, — Diskussion häröfver börjades af BENGT GUDMUNDSSON med upläsande af ett anförande, deruli yttrades, att Utskottets ifrågavarande Memoy 9 Aa rn 0 ro T hå .