Ytterligare prof på den städade tonen i de ?mycket goda tidningarna. Görebvorgs Dagbiad fortfar att bilda sin publik med de mest upphöjda polemiska artikiar. Såssa fortsättning af det fAorilezium si hä-omdagen började ur vamde blad, kunoe vi icke u derlåta att meddela redanstårnde artikel, adresserad til o:s sjelfva, uader rubriten handplaggaa N:o I. Thorild indelade en viss klass af sin tids Littesatörer i Rytare, Grinare och Fånar, — Egertligen hörer väl Ni till den medlersta afdelningen, ehuru Ni på visst sätt börer till dem alla. — Thorild säger vidare, att Voltaire var en stor Grinare, att han gricade Gud sj If i synen, — Så långt har Ni väl ännu icke kommit, men se! Ni är också ingen Voltaire — Ni grinar likväl, i tid och otid, åt likt och clikt, och Ert vördade publikum grinar med och åt Er, anscende Er för en rätt ;olig Psjazzo. — Men Ni bör komma ihåg, M Herre, att det ej passar en Tribunus Plebis, att spela narr; och då Ni nu i sådan egenskap, åtagit Er Svenska folket, bör Ni kasta bort den spetsiga mössan, och söka inbilla Edra vänner att Ni blifvit stadig. — Tag ej illa upp dessa välmenta råd! mycket vore väl ännu att tillägga;.men Iusändaren måste, för bristande tid, uppskjuta till ett lägligare tillfälle. — Emellertid vill han söka i någon mahn godtgöra den förargelse han möjligen kunnat förorsaka Min Herre genom ofvanstående, och meddela Er den angeräma nyheten, att Lassekaja och några andra liberala frihetsvänner på Karlstens Fästnicg prenumererat på Aftonbladet, bvarmel de på ett angenämt sätt fördrifva de långa vinteraftnarne. Stort Jängre kan väl en Tidning ej komma i popularitet! — — 4 or sr a