Aftonbladet – 28 februari 1835, sida 2

-——— — — — —--— O -ÖA — —O--,-.— — —— — — —— —6r Stats-Tiduingen innehåller sistl. Tisdag några anmärkningar i anledning af den från Fullmäktige i Riksgäldskonvtoret till Stats-Utskottet lemnade tablå öfver Riksgäldskontorets ställning, och de betraktelser som deröfver blifvit gjorda i tidningarna. Enligt Stats-Tidningens åsigt, är Riksgäldskontorets ställning alldeles icke så betänklig, som den i nämnde tablå förekommer, och i hvad den är det, bör skälet allenast sökas i Rikets Ständers beslut, att låta de njugga anslagen? som det kallas, utgå genom bevillning, i stället för att antaga det af Regeringen föreslagna Stats-Jåne-systemet. Man kan enligt Stats-Tidningens uppgift, beräkna Riksgäldskontorets årsinkomster till 68,000 Rdr, högre än de vid förra Riksdagen påräknades; man kan till följd af de förhöjda inkomsterna af tulloch brärvinsbevillningarne, beräkna statsbristsumman, som genom allmän bevillning bör utgå, endast till 1,465,000 Rdr, eller 400,000 Rdr mindre än som påräknats; Riksgälds-kontoret kan låna på andra håll, för att betala kapital och räntor, på de redan tagne lånen m. m. Riksgälds-konterets årliga utgifter åren 1935 — 39 skulle alltså, enligt Stats-Tidningen, kunna bestridas med ett öfverskott af 231,810 Rdr om året; och de öfriga utbetalningar för en gång,som Riksgäldskontoret åligger att verkställa, och som Stats-Tidningen beräknar till något öfver 2,000,000 Rdr, återbetalning af nu tillvarande skulder af 2 milliper Rdr samt årliga kapitalafbetalningen till R. St:s Bank, borde kunna genom nya lån, på förmånligare sätt organiserade, än de nuvarande, tills vidare bestridas. Sådana kreditiver och anvisningar, som i den mån de utgå, bilda en motsvarande fordran, behöfva icke, enligt Stats-Tidningen, tagas i betraktande, då de genom tillfällig upplåning, kunna såsom hittils anskaffas; och sådane tillfällige kreditiver, som undsättnings-kredivet för missväxter, det så kallade lilla för oförutsedda, samt sjelfva det stora kreditivet till krigs-utgifter, kunde besörjas, om afbetalning derå behöfdes, medelst kassabevis, svarande emot Englands Exchequer Bills och Frankrikes bons du Tresor, tagne i uppbörden såsom kontant, och sedan inlösta och förvandlade i fonderad stats-skuld. Slutliga resultatet af hela Stats-Tidningens plan är: att om till Riksg.-kont. fullständiga reglering ett större lån på t. ex. 4,000,000 Rdr upptoges, uppsägbart blott på kontorets menr icke på låvgifvarens sida, så kunde, då de uppr gifna förvaltningsprinciperna följdes, detta verk vi 1839 års slut minst ega en million mindre skuld än nu, och dessutom inom sina nuvarande inkomster äga medel både till den fortfarande räntebetalningen och amortissementet. Denna lysande fiasansoperation måste naturligtvis fästa stor uppmärksamhet, tfven hos dem, som lika med oss, alldrig betviflat att ju Riksgäldskontoret skulle kunna, äfven med mindre kostrad iränta och större lätthet än nu, ombesörja till och med en större skuld än den närvarande, så vida den ändamålsenligare organiserades. Men buru förvandlas ej denna uppmärksamhet till förvåning, då man af planens detaljer finner vederbörande hafva föreställt sig, att det utlofvade ändamålet skulle vinnas, oaktadt kontoret betalt 5 procent 1 rägsta och 1 Proc. i amortissement för de nyupplånade medlen, och att oaktadt dessa skulle upptagas i fyra år efter hvarandra, och således ännu år 1838 en Million, skulle operationen likväl år 1839 lemna resultatet af en million minskad skuld. Att någon volt i lånspelet således måste vara i fråga, finner man genast temligen klart; och en närmare uppmärksamhet skall genast visa, alt saken blir långt enklare och lättare, om Riksgälskontoret blott lånade tre millioner för att omsätta den skuld, som kontoret år 1839 måste öga efter Statstidningens beräkning. Utan att ingå i någon fullständig granskning af Am tad ninnsene hanxgto sf