Aftonbladet – 27 februari 1835, sida 3

(Insändt.) OM OPINIONSNÄMDEN OCH NÅGRA ANDRA JURIDISKA ÅSIGTER. Liksom Cato i Senaten slutade siva tal med det yttrandet: Carthago bör förstöras; så ämnar ock undertecknad vid alla tillfällen förnya sitt i Patriotiske Forskar:n år 1829 införda påstående, att samma reform, som Hierarkien undergick i Konung Gustaf I:s tid, Aristokratien i Konung Carl XI:s, samma Räfst och Reform påkallar Domaremakten under Konung Carl XIV:s Regering, eller Hans Sons. Det är icke Undertecknads afsigt, att någonsin inlåta sig i någon detaljerad årigt af denna reforms beskaffenhet. Men, detta oaktadt, tror jag mig kunna i få och korta drag framställa reformens hufvudelementer, hvilka böra vara följande: 1:0 Lagmans-Rätten bör afskaffas. 2:0 Jury bör inrättas efter den plan, som den store och rättvise Tänkaren Grefve Björnstjerna vid denna RBiksdag så mästerligen utvecklat. Jag bekänner, att jag nästan aldrig läst något på något språk, som jag i så hög grad värderat, helst jag hade stort risstroende till Juryinrättningen, och innan jag af Grefve Björnstjerna upplystes, förmenade, att felet låg i stiftelsens natur, då Hr Grefven dock solklart bevisade, att felet legat i en oriktig organisation af vår Svenska Jury. Jag tillstår, att jag hellre velat falla i händerna på våra Svenska Domstolar, än vår Svenska Jury: men Hr Grefve Björnstjerna har lärt oss, att en reorganisation deraf kan uppfylla ändamålet. 3:0 Förlikningsdomstolar böra stiftas, af sådan beskaffenhet, att intet mål vid våra vanliga domstolar i civila ärender får upptagas, utan företende af bevis från Förlikningsdomstelen, att målet ej der kunnatbilöggas. 4:o Vid våra vanliga domstolar bör ingen expeditionslösen betalas; utan domrarne böra af staten så lönas, att de icke kunna sägas vara lönta af långa protokoller, eller uppskjutna mål. Ansvarige Rättegårgsprokuradorer böra icke blott utföra parternes mål; utan de böra tillika verkställa alla boförieckningar, författa alla kontrakter, testamenten, med hvad mera, som rörer egendomsrätten. Ingen skuldsedel bör gälla, utan att den är antingen författad eller bevittnad af en sådan prokurator. (!) Det är otroligt, hvad stort bedrägeri i skuldfordringsväg är allmänt i vårt land, då okunniga, enfaldiga eller oerfarna menniskor inledas i affärer, som de ej förstå. De 1,111 BRir 5 sk. 4r: bko, som jag år 1811 gaf skuldsedel på, erhöll jag ej i sjelfva verket; utan det lofvades mig, att de skulle sättas i ett hus i staden Lund; men hvarigenom mig tillskyndades ännu en förlust. Till reformen bör höra, att innan ett äktenskap med vigsel fullbordasy bör ett äktenskapskonatrakt af publik Prokurator författas; men det har slätt ingen gemenskap med det Svenska äktenskapsförordet, som ieke är ett rättstillstånd, utan dess raka motsats. 5:o När en Domstol fäller vrångvis dom, hvarigenom oskyldig kan lida till lif eller egendom, bör det ej anses tillräckligt, att den orättvia domen upphäfves; utan alltid bör ansvar bestämtoas. I lika förhållande bör den verkställande makten ställas till ansvar, då den uraktlåter att lemna den handräckning, som lag och ordning bjuder. 6:o Som det. bevisat sig vara en sanning hvad jag i Patriotiske Forskaren yttrat, att Opinionsnämaden hittills icke blott ej uppfyllt ändamålet, utan tvärtom motverkat det; så bör Opinionsnåmnden, liksom Juryn, reorganiseras. Detta sker ändamålsenligast genom följande åtgärder 4) att Opinionsnämnden genast vid Riksdagens början tillsättes liksom Utskotten, 5) att alla som anse sig hafva lidit orätt genom Högsta Domstolens Domar anmäla sina besvär, då från Högsta Domstolen invfordras alla akter, som röra berörde lidandes mål. C) Att till undvikande af korruption, när opinionsnämden skall fatta sitt beslut tio af hvart stånd ytterligare väljas; hvilka genast derefter samlas, och icke åtskilias, förr än de friat eller