Aftonbladet – 24 februari 1835, sida 1

BERN FEASTS IS Te 2 So some betänkta makiutöfning cch måhända, att vid nä sta Riksdag bereda någon uprättelse för missbrut deraf. Detta sker derigenom att Rikets Siänder : underdånighet fasta Kongl. Majts. Nådiga upmärksamhet på den i 9. S Regeringsformen, Statsmivisträr, Stats-Rid, Hot-Kansler och Stats-Sckreterare ålagde skyldighet, att i alla de hos Ko-ungen i StatsRådet förekommande mål sine meningar till protokollet yttra och förklara. Detta stadgande har hittils ofta iakttagits på et sätt, som beklagligen eriorar om tolfmannaskapet i Rikets HäradsRätter; men, om detsamma, enligt Grundlagens tydliga åsyftning, efterlefves med den noggranhet, att Konungens Rådgifvare, i stillet för att såsom vanligen sker, till pro:oktollet yttra et enkelt jakande till föredragandens i Stats-Rådet anwmälta förslag, hvar för sig utveckla och redovisa motiverne för sina meningar, så är det sannolikt att Indragningsåtgärderne skola blifva sällsynta och tillsfventyrs kommer attrent af upphöra. Det blir icie så lätt att vidtaga dyliza, 16 5S Regeringsformen förnärmande åtgärder, så snart hela Rådgifvarspersonalen efter att hafva inhem:at Justitiekanslerns juridiska åsigter, i hvarje derom förekommande fråga, söttes i nödvändighet, att, sin pligt likmätigt, nedlägga sina fullständigt utredda skäl i de protokoll, som. vid hvarje Biksdag, öfverlemuas till granskning af de Rikets Ständers delegerade, hvilka skola utlåta siz om de egenskaper af oväld, nit, skicklighet och drift, hvarmed Konungens Rådgifvare sine förtrosndeembeten uöfvat. Vid afgifvande hvar för sig af votura i indragningifrigor skall ingen Konungens Rådgifvare kunna usderlåta den högre grannlegenhet, som derutinnan fordras, at den orsak att hvarje iodragning merendels endast har afseende på deras egra personligheter. Det är dock icke endast för indragningsfrågor, utan äfven för andra regeringsärender, som man har skäl att uttrycka den underdåviga önskan, att protokollsföripgen i Stats-Rådet måtte vinna tillämpning, i full öfsverensstimreelse med 9 4 Regeringsformen. Det är sanvt att Konungens Rådgifvare, till öfverliggniug om regeringsärender, inbördes ftillvägabragt ena konselj under namn af Stats-Rådsberedning, men då derna formation, ämnad att suppera ett djupare begrundande inom den egentliga Rådkammaren, är helt och hållet enskilt, så följer af sig sjelf, att Stats-Bådets förhandlingar dervid äro för Rikets Ständer främrir ande. Om det lyckas att få de vigtigare diskussionerne i StatsRådet så omstävdlgt inprotokollerade, att Konstitutions-Utskottet, utan att såsom hittills vara satte i nödvändighet att kollektivt betrakta Kongl. Maj:ts Rådgifvare, kan med säkerhet b-dömma hvarje Stats-Råds enskilta Rådgifvareåtgärd, så skola otvifvelaktigt rådslagen taga en högre lyftning och utveckla sig till den grad, som är möjlig med de Statsmannsegenskaper, som Konungens Rådgifvare innehafva! På detta sätt skulle bland dem uppkomma en ädel töflan, sannolikt till båtnad lika mycket för konungamakten som det allmänns! Man hsde härigenom tagit ett stort steg till afbjelpande af nu öfverklagade, fjermare och närware oligenbete;, bland hvilka den minsta icke är myntenhetens allt för långsamma mognande, under en sol, som lyser af brinnande önskningar för Riksdagens skyndsarama slut.