Aftonbladet – 16 februari 1835, sida 1

MV 9gy MEM MI CC Me, PIUS Of fyr VFU MIN UU TY RL antagit Hr HOLMS förslag af denna lydelse: 13 f 2 mom. I period: Universiteten i Upsala och Lund skola, genom den lärare-personal, bestående af Professorer, Adjunkter och Docenter, som enliet Akademiernes statuter och serskilta författningar, tillhör de fyra fakulteterne, till Riksdogsman i Preste-Ståndet utse, hvardera, en Professor fråa de verldslige fakulteterne. , Och att slutet af 2 mom. 17 S må lyda sålunda: för hvardera Universitets fullmägtig bör ofvannämnde rese-och underhållskostnad utgå af Akademi fonden. Her. HOLM, BÅÅTH m. fl. attryckte sig väl önskat att valbarheten kunnat usträckas äfven till de yngre Lärarne såsom Adjunkter och . Docenter, men trodde tiden ännu ej vara inne ati föreslå sådant. Borgare-Ståndets plenum den 12 Febr. Stats-Utskottets Betänkande N:o 407 om vilkoren för låneunderstöds lemnande till Staden Wennersborg, gf anledning till en ganska vidlyftig diskussion, föranledd af ett utaf Hr WIJK gjort förslag att de förbindelser, hvilka, för detta låns utbekommande skola till Rikszätds-Kontoret afgifvas, borde vara underskrifne ej blott af Stadens äldste, utan äfven af Magistraten, (Betänkandet nämner blott Stadens äldste). Efter nära tvänne timmars diskussion bifölls Betänkandet i sin heihet. Herr WEDBERG hemställde väl, om ej denra diskussion skulie få utur protokollet utgå till Riksdagskostnadernes minskande, men detta bestreds af Hr Bååth, hvarföre frågan härom förföll. Derefter föredrogs Konastitutions-Uiskoitets Memorial N:o 75, i anledning af återremiss på memorialet N:o 54, innehållande svar å anmärkningar vid mem. N:o 33 om Stats-Rådets Ledamöters tillträde i Ståndens Plena. Borgare-Ståndet hade förklarat att förslaget måtte ogillas; men Koast.-Utsk. hade tillkännagifvit sig ej kunna upptaga ett sådant beslut till behandling och pröfaiog, enär förkastandet af förslaget i det hela, vore en åtgärd, som enligt grundlagen vose kommande Ständer ensamt förbehållen. Emot detta memorial hade Hr Cederschjöld reserverat sig och sökt bevisa Borgare-Ståndets rätt, att om St. ej ville frånträda sitt beslut, få detsamma upptagit till proposition för votering uti förstärkt Konstitutions-Utskott. Hr HELSINGIUS, instämde uti Hr Cederschjölds memorialet vidfogade reservation, och anhöll att Ståndet ville förklara sig förblifva vid sitt förr i ämnet fattade beslut, och derom underrätta Konstitutions-Utskottet. Herrar HALLING, LEVIN, MECHEL, m. fl. instämde häruti. Herr BJÖRK som deltagit i beslutet om detta memorialet inom Konst.-Utskoitet, och som altid trott sig böra ställa sig till efterrättelse grundlagarnes ordalydelse, uppläste, utur en af Hr C2 derschjöld år 1828 utgifven skrift med titel: Försök att bringa grundlagarne i system, en not, rörande 56 och 81 fS. R. F. om sättet för ändringars tillvägabringande i grundlagarne, hvarutaf talaren sökte visa att Hr Cederschjöld då, 1828, i detta ämne tänkt aldeles motsatsen af hvad han nu uti sin reservatien anfört. Endera af desse af Hr Cederschjöld gjorde förklaranden öfver grundlagens anda och mening i denna fråga, måste vara origtig, och om Hr C., med sitt kända grundliga och mångårige studium af grundlagarne kunnat år 1828 misstaga sig, så vore det förlåtligt om Ledamöterne uti ett Konstitutions-Utskott, hvilka till större delen ej haft tillfälle att egna sig åt detta studium, någon gång vore villrådiga om grucdlagens andemening. Talaren trodde i allt fall att Memorialet borde bifalias. Hr HOLM åberopade att samma Utskott, som uti detta memorial ej fästat afseende på Borgare-Ståndets afslag till förslaget, likväl uti memorialet N:o 50 till voterings-proposition i förstärkt Konst,Utskott framställt ett R. och Adelns afslag å ett-annat förslag ifrån Konst.-Utskottet. Borgare-Ståndet borde hafva lika rätt som R. och A. att göra sina beslut gällande. Hr HELSINGIUS, medgaf att Hr Cederschjölds misstag kunde vara en ursäkt för Hr Björk. Talaren fästade uppmärksamheten derpå, att Hr Cederschjölds . åberopade afhandling var utgifven före 1828 års: Riksdag; att Konstitutions-Utskottet vid nämnde Riksdag gifvit anledning till ytterligarE undersökningar i denna väg, genom sin visade böjelse att göra förändringar i Grundlagen, ehuru det ej sått 3 långt. som det nuvarande Konst.-Utskottet,