Aftonbladet – 10 februari 1835, sida 1

j UCITITCSTaUMUMS TAR Vv BPR 9USTv TI APPLIMy, uUUSKAaAP jad dock att i Ridderskapet och Adelns protokoll få nedlägga min reservation emot denna frågas hela behandling, emot det beslut om upplåning, som man troligen nu går att fatta, emot det Statsekonomiska miss:ag, som grundlagt detsammma och emot dess politiska följder. — Jag hämtar dessa betänkligheter från min åsigt om Statsekonomiens fordringar, från aningen om den nya stöt man skall gifva Statskreditea, om förslagen icke kunna verkställas, och från mitt begrepp om samhällets lif och högre intressen. Nationen kämpade fordom för Religionsmeningar, sin ära, sina minnen och andra ideella intressen; men vid den flyktigaste blick på dagens händelser finger man lätt, att det är endast de materiella intressena, som uppväckt vår tids politiska stormar och att egoismen och begäret efter guld nu utgör tidskarakteren. I hela vestra Europa har jemlizbetsropet låit höra sig, och de lägre sambhällsklasserna rycka nu i strid mot bördsprerogativerne, massorna diktera grundlagarne, och genom de konstitutionelia formerna inrymmes åt dem allt mera andel i lagstiftande makten. Att menskligheten i det hela derpå torde vinna hvad Regenten och de privilegierade klasserna förlora, bör man hoppas och bör då icke väcka . vår saknad; men det säkra är att tidströmmen väl kan ögonblickligt hejdas, men icke afledas, att den redan visar sitt inflytande på Sverige, och att Svenska Riddarhuset så måste uppfatta sin ställning och sluta sig nära till nationen, utan att derföre aflägsna sig från regenten, om det ännu vill anses såsom ett nyitigt element uti staten. Jag har förutskickat dessa allmänaa tankar för att visa ur hvad synpunkt jag anser Ridderskapet och Adeln värdigt och angeläget att, med bortläggande af allt enskildt intresse, ritt uppfatta hva je vigtig fråga ur en högre synpunkt, och framstå såsom den upplyste ledaren vid behandlingen af statens angelägenheter; värdigt emedan fosterlandets väl dermed är förenadt, angeläget emedan hvarje svaghet, hvarje misstag som wi understödja, försvagar vårt inflytande och emedan hvarje emot nationalintresset tillvurnnen seger är af kort varaktighelvoliknande de triumfer, hvaruti Pyrrhus såg föreD:t så ofta återkommande förslaget om statslån skall i min tanka, ehuru pu omklädt i en populärare form, i en framtid verksamt bidraga till en söndring, som vi alla önska att undvika, och när drömbildersa af den lifvade industri, hvartill man vill förespegla linet såsom ett nödvändigt vehikel, bafva försvunnit, när man lärt sig att det så kal lade fondsystemet eller den energiska kraft man deruti vill finna, är en financiell irrlära, i sitt hemland längesedan föråldrad, hvarigenom utländska ministerer förstått att kasta statsbördorne på framtiden, för att gerom eftergift för samtideas vinningslystnad rädda sin folkgunst, då skall man ock inse att det närvarande låveförslaget icke enligt statsekoromiens grundsatser afser landtbrukets uppkomst i det kela såsom en af källorne till samhällets välstånd, utan dess nuvarande odlares personella intressen; och om följden blir blott ökade skulder der man lofvat förminskning, så fruktar jag att nationens missbelåtenket ökas i samma mån som den tror sig hos Statsmakterna sakna förmåga, kraft eller vilja att från en högre synpunkt afse landets allmänna väl och att klart uppfatta och tillämpa ett system af djupare statskonst. Icke är det lån som brustit i Sverge, ty. den iateknade skuldmassan är ju större än i något annat land; icke heller är det räntans höjd som bindrar. amorterirgen ty den är ju endast relativ till kapitalvärdet och en hög iäntefot utvisar endast att industriens mest vinstgifvande källor icke äro uttömde — såsom bevis hvarpå Förenade Staterna kune na iberopas, der räntan ännu är fullt ut så hög som. här — men det finnes en moralisk kvaft, en anda, ett begär efter ekonomisk sjeifständighet, en förmåga att samla kapital och att genom idoghet och omranka sätta sig i ett stigande välstånd som saknas i Sverge, i mia tanka förqväfd genom obetydliga lagstiftningsåtgärder och genom närmgarnes fastsmidande vid allmänna utlåningsanstalter. Så ä-ge idoghet, sparsamhet och klok beräkning här biifva främmande eller för litet värderade dygder stali man förgäfves tro att skulden amorteras enligt den schema :som man vid stiftande af Hypotheksföreningar framlägger. Man gör skimrande sfver den lätthet hvarmed en skuld de räntor kan amorteras och Man den skuldsatta nationen ännu PE a beräkningar Ö genom komponera nedsänker derigezom