Aftonbladet – 30 januari 1835, sida 1

SP oR mv kod SR at Ad trädande. Frankrike förbinder sig dessutom, att nedsä:ta tullafgifterne på låsghårig bomull från Föreuta Staterne då denna artikel, efter utvexlingen af ratili stionerns p: denna konvention, ivfö es direkte till Frankrike, i För enta Staternes e!ler Fransyska fartyg, till lika belopp som tullafgifterne för korthårig bomull. Traktaten blef vede:börligen ratificerad, på det sä!tsom föreskrifves i båda lindernas konstitutioner, och ratifika. tioaerne utvexlades i Washington d. 2 Febr. 1832. 1 af seende på de stadganden den ianehöll rörande handelsför hållaaden, förelades densa uma 5 dagar derefter Förenta Staternas kongress, som i följd deraf fattade sådane beslu! gynnacde för Frank:ikes handel, som voro nödvändige föl att bringa traktaten till full verkställighet; och Frankrike har från den stunden intill närvara de ög .mblick yarit i oinskränkt åtnjutande af de dyrbara privilegier, som på detta sätt blefvo detsamma tilierkände. Sedan Fransyska nationens heler sålunda, genom dess konstitutionella organ, kögtidligen blifrit satt i borgen för liqvid och slutlig betalning af våra medborgares länge otillfredsställda anspråxz, äfvensom för regleringen af andra punkter af stor och ömsesidig förel för de håda länderna; och sedan Förenta Staterne med en redlighet och skyndsamhet, som jag hoppas alltid skola komma att utmärka deras bandlingssätt, uppfylit allt som erfordrades för att å deras sida bringa trastaten till full och osviklig verkstältig et, så påräknade vi med fullkomlig visshet en lika redlighet och skyndsavahet å Fransyska regeringens sida Det är med ledsnad jag måste förkunna eder, att vi blifvit fullkomligt bedragne i deuva vår billiga förväntan, Icgen lag-tiftande åtgärd har i Fraukrike blifvit vidfagen för verkställighet af traktaten, byarken med afscende på det utfästa skadeståndet eller de handelsfördelar, hvarom densamma försäkrar de Förenta: Staterna; och förbållanderne mellan Förenta Staterne och nämde makt befinna sig i följd deraf i en ställnirg, som hotar att afbryta det goda förstånd, som så länge och lyckligt ägt rum mellan de begge nationerna. Men det är icke blott på detta sätt Fransyska regeringen bustit i uppfyllandet af de stipulationer, till Ltvilka den så högtidligen förbundit sig mot de Förenta Staterne; dess uraktlåtanden hafva derjemte varit åtföljda af sådane omständigheter, som tyckas lemna öÖss utan någon tillfredsställande visskHct, att ett sådant uppfyliande med säkerhet är att påräkna i ea framtid. Underrättelsen om ratifikationernas utvexling inträffade i Paris före d. 8 April 1832. Fransyska Kamrarne voro då tillsammans och sesstonen räckte till d, 21 i nämde minas; cch oaktadt första termivens afbetalving var förfallen d..2 Febr. 1833, ctt år efter ratifikationernas utvexling, begärdes icke hos Kamrarnpe något anslag för. detta ändamål, och som i följd deraf icke helier något anslag skedde, så blef Förenta Stzternes vexel för den förfallna summan icke honorerad ar Fransyska Finansministern, och Föreata Staterne derigenom invecklade i många tvistigbeter. Kamrarnes nästa session började d. 19 Nov. 1832 och räckte till d. 25 Avril 1833 Oaktadt allvarliga föreställningar å vår sida mot underlåtenheten att betala den summa, -om var förfallen, blefvo traktaten met Förenta Staterna och begäran om anslag, för att kunna satta densamnmaa i verket, !cke förelagde Deputeradekammaren förrän d. 6 April, nära 5 månader efter Kammareus sammauträde, och endist 19 dagar före ses ionens slut. Billen lästes och reniitterades till ena komitc, men ipgenting vidare gjordes dervid. Kamrarnes derpåföljeande session öppnades d. 26 April 1833 och räckte till dea 26 Juni. En ny bill förelades Karnmaren d. 11 Juni, men ingenting af vigt gjordes dervid under berörde session. I April månad 1834, nära trenve år efter traktatens afslutande, fattade Fransy-ka Kamrarne sitt beslut i afseende på lagför:laget, som hade till föremål traktatens bricgande till verkställighet, och detta beslut stannade vid en vägran af de begärda anslagen. De föregilaa grunder, hvarpå förslaget förkastades, kunna inhämta: af de tryckta debatterne, och jag b-höfver icke fästa Kongressens uppmärksamhet derpå, för att öfvertyga devsamma om deras fullkomliga grundlösbet. Fastän den summa, våra medborgare fordra, sannolikt öfverstiger det belopp, scm de utsedde Kommissarieroe slutligen kunna k.mma att godkänna, så har likväl så mycket blifvit utredt, att det är fullkomligen säkert, det skadeståndet vida understiger våra rättmätiga an pråk, utan att taga i betraktande frågan ora iötresse för den tid vi varit i saknad af ersättningen. Att traktaten innefattade en uppoffring i detta afscende å vår aida, var oss icke obekant då den af.löts; mon det var en uppoffring, på bilken de särskilta grerarne af Federalregerinzen villigt ingipgo, emedan de upp: igtigt önskade att undvika vidare kollision i afseende på detta gamla och ledsamma ämne, och med tillförsigt hoppades att dess äfgörande skulle fördelaktigt verka på förbålla,derna mellan de bida länderna. Vägran att bevilja det anslag, som fordrades för traktatens uppfyllande, om hvilken vägran vi erhöllo underrättelse från vär minister i Paris omkring d. 15 sistl. Maj, hade kunnat betraktas såsom Fransyska regeringens definitiva beslut att icke ups-fylla stadganderne i konventionen, och skulle hafva rättfärdigat ett ofördröj!igt meddelande af detta faktum åt Kongressen, med tillstyrkan att vid!aga sädane ytterligare åtgärder, som Förenta Staternes heder och intresse kunde synas kräfva. Men underrättelsen om anslagets vägran af Kamrarne åtföljdes af en försäkran om Konungens ledsnad derofver, ecs tillkännagifvaude att ett krigsskepp geaast skulle hitskickas, med instruktioner till ransyska ministern, a!t aigifva de fullständigaste förklaringar rörande det förflutna, och de kraftigaste försäkringar för det tillkommande, Efter en lång seglats anlom det utlofyade skeppet med depescher. De löften Fran:yska ministern gaf, efter emottagandet af dessa instruktioner, voro, att efter de nya Deputeradevalen skulle Fransyska Kamrarne, så skyndsamt kartan medgaf, sammankallas, och begäran om ansla blifva dem förelagd, och Konungen oh hans kabinett skul