Aftonbladet – 24 januari 1835, sida 3

(Insändt.) BRANDVAKTSVISA. (Imitation efter La Sentinelle.) Vid lyktans sken, som darrande och matt, En dunkel skymning ses kring gatan sprida, Vi lunka fram, uti den tysta natt, Med sax i hand, att emot sömnen strida. Hvar timma klockan slår vi ropa ut, Och eko hörs ur alla gränder svara På vår refräng vid sångens slut: Från eld och brand vår stad bevara! På ensam bädd ett menlöst barn så sött, I salig oskuld om sin kärlek drömmer; Men, stackars liten, sömnig, kär och trött, Att först sitt ljus man släcka bör, bon glömmer.