Aftonbladet – 17 januari 1835, sida 2

Äro fästningar aflagda i Europa? SåJan er titeln på en Insänd arukel i Statstidnogen för i Tisdags. Det är bekant — d. v. s. Statstidningens Redaktion har i sin prospektus behagat proklamera en sådan sats — att Statstidniogen icke inlåter sig i någon polemik. Med hälften af denna proklamation, har det emellertid gått som med de Allierades högtidliga löfte år 1815 att icke påtvinga Frankrike någon Regent. .De giorde det icke eller, men knapt hade de anvländt till Paris, för än Ludvig den adertonde med hela sin legitima familj återkom dit, i skydd af segrarnes bajonetier, hvilka hade den artigheten att af fransmännea endast begära en liten vängåfva af 700 millioner francs för den hederskänk de gjort dem, och sedan qvarlemnat en styrka af 150,000 man, som skulle se till, att den dyra presenten ej måtte å nyo förkomma. På samma sätt gör äfven Statstidningen. Dea polemiserar aldrig, den emottar endast Inosända aruklar, hvilka ingå i polemik med motståndarne af Statstidningens system. Vi nämna detta blott iförbigående, och utan att i något afseende anmärka det såsom ett fel, utan endast för att erinra om huru vi förutsade omöjligheten för Stadstidnisgen att icke ingå i polemik. Denna gånvg uppträder en insändare emot ett yttrande af År Dalman på Riddarhuset för den 28 Aug. sistl. år, i afsigt att bevisa det äfven andra styrelser låta bygga fästningar. Häribland anföras, utom anrdra exempel, jemväl Rysslands, som försäkras bygga en fästning vid Bomarsund till skydd emot Svergel Risum Teneatis amici! Månne denna fästning, i fall den skulle hafva något afseende på Sverge: icke möjligtvis kan åsyfta motsattsen af försvar? — Deck detta är här icke hufvudsaken vi vilja endast hålla oss till artikeles föremål, som är det allmänna fästnings-systemet i EuropalR Mhända hade fir Dalman kunnat uttrycka sig annorlunda, ty man kan ej säga att fästningar äro aflagda i Europa; vi vilja också icke inlåta oss i någon strid derom, att icke Karlsborgs fästning kan hafva vunait utlänningars beröm, såsom det sages i Statstidningen, emedan vi icke ens inom landet hört någon klandra arbetets utförande. Vi vilja i detta afseende endast göra den allmänna anmarkningen, att en fästnivg kan vara väl, ja förträffligt utförd, utan att likväl blifva till stor nytta för landet. Ändamålet med en fästning skall väl vara att betäcka något, en hamu, en ströms utlopp eller sam manflöde med en annan, en position, en eller flera vigtiga kommunikationsvägar m. m. Huruvida något häraf inträffar med Karlsborg, derom hafva, såsom bekant är, ganska allvarsamma strider förts afven mellan de klokas:e män, bland hvilka en och annan till och med gått så långt att påstå, att stället är ett af de minst tjenliga, emedan det icke beskyddar någon af de punkter som jemförelsevis äro för landet vis.tigast. Månne Hr Dalman för öfrigt har så alldeles orätt, att insigtsfulla militärer mer och mer börja blifva ense, om onyttan af fästningar, såsom man hitills byggt dem i Europa. Men hvad som egentligen bör förstås inunder denna artikel, så val som under alla andra i dessa ämnen, det är att p:peka ständernas obenägenhet, att bevilja de extra anslagen. Denna obenägenhbet torde hafva endera af följande orsaker: . En representation är, eller anses åtminstone vara ett uttryck af folkets silja, och att folket vill, det statsmachinen skall äga bestånd och landet försvaras, är utom all fråga. Om sålunda eit af Styrelsen begärdt anslag icke bifalles, så sker det antingen derföre, att representationen icke anser utgiften nödvändig, det vill säga, den äger icke det förtroende till administrationen, att denna vid försvarsverkets organiserande främst tagit det nödvändiga i betraktande. Eller också anser den att folket icke har råd att betala utgiften, om föremålet för denna också kunde finnas i sig sjelf nyttigt. Men, låtom oss ihågkomma att detta i det hela blir alldeles detsamma; ty hvad vill det säga, att foiket icke har råd? Det kan aldrig betyda något annat, än att Förvaltningen vid uppgörardet af sina planer, icke besinnat folkets oförmåga till deras utförande , och sålunda ligger ul representationens afslag tydligt uttryckt det