Aftonbladet – 13 januari 1835, sida 1

lindrigas!e pris. — Huru skall jernörädhogen kun: na stå på en högre punkt, då, såsom ofvan är nämdt förädlaren ej får välja de tjunligaste rudima erierna och slu lige , hvilken näringsgren finnes val.s m äl belagd med så dryg skat!, sew taciperostillverkarens hv:lsen för hvarje dag, som tackjero vid hns hytta blåses, måste vid nulåga tackje: sp iser betala en skat af 6 Rdr 24 sk. och derutöfver. — Ju mer frihet för handelo, dess hfligare tillversning, tior jpg är en oemotsöglig sats, det blir således en allmän vinst, om, genom en friticijearshard I, tillverkningea uppdri!ves. Dessutom skall 1iac jernstillverkaren, utan denna frihet, förbifva i-betryck för sin tarfiga utkoms. Städernes handlande kunva på denna fiihet icke förlorvag så länge de:as kavitaler äro att tillgå, samt oundgänzlig.n nödvändige för den hrusande bergsman: en, sula ce ej sasna sia vinst. Emot utsmuggling af teckjern ära författningarne så stränga, att de tillräciligt afskräcka från försöket med en vara, hvars tyngd och volum försvårar alla såjane företag. ITafseende på fr E:ermans yttrande, att städernas handlande ej förr än på 2:dra dagen af tiondetackjernsauktioner få göra inrop, willjag ej bestrida tillvaron af ett sådant stadg.-nde, ehara js ej hört talas derom, samt detta stadg. i sednare tider ej blifvit efterlefvadt; ty i Wescerås och Hedemora, på hvilka ställen j:g under loppet af 30 år bevistat de fleste tiond--auktionerne, hafva städers handlande redan första dagen gjort inrop, utan att dervid gjorts någon anmärknpiag. — Jag tror det vara bäst att antaga betänkandet sådant det är, med det af Hr Weern förslagve tillägg. fiv PETRE: Det tillhör mig så mycket mer att göra rättvisa åt EkonomiUtskotiets förevarande betänkasde, som jag vid Riksdagens början under diskussion öfver de motioner, hvilka dertill gifvit anledning, yttrade tvifvel att något derigenom s unde uträttas, Det är för m!g en synnerlig tillfredsställelse att erfara Utskottets bemödaade att utreda de i desse motioner väckte frågor, och jag anser oss derföre stå i en synnerlig fösbindeise hos Urskot:ets nitiske, patriotiskt sinnade ordförande, Hr Grefve Horn. Beträffande först den ojemförligt vigtiga frågan om fri tackjernsbanvdel, får jag öppet förklara, att tiden och erfarenheten hos mig förjagat den farhåga deremot jag förut delat med andra, att dessutom det allmännas fördel är nära förkvippad derined, att alla onaturliga band på handeln och näringarne lossas, och att det i synnerhet är från denna synpunkt, som jag anser denna fråga böra betraktas. Sjelf ägards köpetacklernsrätt och någon gårg begsgnande densamma, kan jag icke förbise, att en sådan rätt aldrig rimligen bör vara, såsom den nu i de flesta fall är, inskränkt till tid och person, att skadligheten af ett sådant siadgande ofta på en gång drabbar både sä jande och köpande spekulanter, och att vinst deraf icke kan existera för någon annen, än den fiskaliserande åklagaren. Tiden är inne att återgifva friheten åt en nöring, som så länge varit fjettrad ef de olämpligaste två-gslagar. Det år så mycket mer angeläget att i detta fall gå skycdsamt tillväga, om den nya uppfinningen af apparater för anbringande af varm luft, icke osannolikt kommer att högst betydligt öka tackjernsproduktior en öfver bela riket. Jag är också långt ifrån att tro, att den fria tack jernsbandeln skall blifva menlig för stångjernstillverkare i allmtuket, Fast mer tror jag, att den för de flesta skall blifva af stor nytta, emedan spekulationen skall söka sig utväg till afsät!ning i alla strskilta riktningar, och emedan friheten att efter god:firnarde köpa och ssija, skall öppna nya, högst betydliga tactjernstillgånger, nu utgörande döda kapitaler, hvarpå exempelvi, må nämnas det år från år samlade, till många, många tusende skeppund uppgående förråd, som tillhör Fahlu Bergslags: epresentanten lir Felbem och dess medintressenter. Jag bifaller -åledes U:skottets betänkande och vill gerna gå ännu längre; ty jag inser icke någon egentlig våda i medcelaude af bifall till Hr Frits motion om tillstånd till sjöoch myrmalms exporicrande mot en lämplig skyddstull. Tillverkniogen af dylikt tackjern är icke betydlig, cch exiSterar endast i Små and och Wermland. Om nu detta slags tackjern, som är mindre tjeoligt för stångjersssmide, men dereziot synnerligen användbart för gjutning, blelv:, u.cd iasttagande af nödige kontroller, tillitet att från vissa beståmda hamnar till utrikes ort utföras, å skulle derutaf uppkomma bide enskild och allmän fördel, utan att