Aftonbladet – 12 januari 1835, sida 2

Orr Stats-Råder lära i Lördags aflemnat sitt svaromål tili Riks-Rätten på Hr Justitie-Ombudsmannens slutpåistående, hvaraf senare afdelningen här meddelas. Slutet på denna märkliga sak är således snart att förvänta. Emellertid lärer slutpåståendet förekommit de svarande helt annorlunda, än hvad de hade väntat, att döma af den stolta tonen i den första förklaringen, och vi förmoda, att detta dokument icke blir omtaldt i Tyska tidningarna. Hvad utgången beträffar, så vilje vi ej yttra någon förmodan derom på förhand. Utan tvifvel vore det värsta, som kunde hända de Svarande, om BRiks-Rätten endast ålade dem, att på egen risk för differensen, anskaffa fyra procentslånet, till den ifrågasata kapitalsummaän af 92 för hundrade, som enligt den Kongl. P:opositionen skulle vara så lätt verkstäldt. Slutpåståendet lyder sålunda: Konstitutions-Utskottets ofvan åberopade Remiss, som utgör grunden för åtalet i denna sak, innehåller, att, vid Rädslaget inför Kongl. Maj:t i afseende å dess Nådiga skrifvelse till Rikets Ständer af den 4 sistlidne Oktober angående upptagande af ett lån till befrämjande af Hypoteksföreningar, Stats-Rådets närvarande Herrar Ledamöter åsidosatt de, för Riksdagsärenders behandl:ng medelst grundJag stadgade former, på sätt vidare anföres, samt följaktligen beredt öfverträdelse af 75 S. Riksdags-Ordningen. Etter hvzd af de i Kemissen uppställde skäl vill synas, har Utskottet väl hufvudsakligen rigtat sin anmärkning emot behandlingen af detta ärende, men dervid äfven haft afseende å ärendets beskaffenhet, hvilken, tillförene ej ifrågasatt, nu mera rätteligen icke bordt blifva föremål för tvist. En sådan tvist är emellertid yppad, då uti svaroskriften ibland uppgifna grunderna, hvarföre Stats-Rådets Herrar Ledamöter tillstyrkt Kongl. Maj:ts högstberörde Nådiga skrifvelse, förekommer en i flera punkter genomförd deduktion, hvarmed vill bevisas, att Rikets Ständers vid förra Riksdagen fattade och med Kongl. Maj.ts sanktion försedde beslut i länefrågan ej kunde sedermera, genom ett enkelt tillkännagifvande å ena sidan, upphäfvas, utan den andras begifvande. Fastän j.g icke bör egentligen inlåta mig i denna, för målet hittils främmande, meningsstrid, har jag likväl tillfälle att i det följande fästa uppmärksamhet derpå, väl vetande, att den nu bestämdt uttalade mening, som icke funnit rum i Stats-Rådets protoeoll och derföre icke kunnat af Kenstitutions-Utskottet öfvervägas, ej heller må lagligen gifva ämne till min Embetstalan, För att undvika vidlyftighet, tillåter jag mig att, enligt den grund för sakens utföravde, Konstitutions-Utskottet anvisat och för öfrigt med hämtadt stöd af Rikets-Ständers, angående lånefrågan vid tvenne tillfällen uttryckligen tillkännagifne, åsigter, sammanfatta de anmärkningsvärda förhåll.nden i denna sak, hvilka, såsom å ena sidan qvarstående emot hvad svaroskriften å den andra ianehåller, böra vid sakens pröfning komma i öfvervägande, nemligen: Att Rikets Ständers vid Riksdagen åren 1828—1830 fattade beslut, om upptagande af ett lån för Statens räkning till förmån för fastighetsägare, angår ctt ärende, derutinnan beslutand-srätten, enligt 66 och 76 559. Regeringsformen, med hvarannan jemförde, tillkommer Rikets Ständer allena, likasom ansvarigheten för lånet, om det blifvit upptaget, cem ålegat; Att följaktligen Rikets Ständers då tillika gjorda underdåniga anhällan om Kungl. Maj:ts Nådiga sanktion å deras beslut, efter hvad skrifvelsen äfven utmirker, endast åsyftat, att på förut öfligt sätt, Sonel. Maj:ts Nådiga Autorisation måtte blifva Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret meddelad till de åtgärder, som i afseende å lånets upptagavde blefve af nöden; Att, dä Rikets Ständer vid innevarande Riksdag ånyo förehaft samma lånefråga och förenat sig derom, att det vid förra Riksdagen fattade beslut skulle till all kraft och verkan upphöra, hvilket de hos Kong!. Maj:t i underdånighet anmält uti deras skrifyelse af den 18 Augusti sistlidna år,