Aftonbladet – 10 januari 1835, sida 1

Frih, C. H. ANCKARSVÄRD, hvilken varit ibland dem, som hfligast intresserat sig för en representationsförändrings tillvigabringande på petitionsvägen, lärer hafva föranstaltat om en ny teckning för detta ändamål i den provins han bebor, hvilken gifvit ett högst märkvärdigt resultat. Som bekant är, förekommer i den skrift Friherren för två år sedan utgaf under titel: Politisk Trosbekännelse, berättelsen om ett yttrande af H. M. Konungen under ett samtal med Friherren, hvarvid H. Maj:t förklarat sig icke obenägen för en representationsförändring, om Han blott blefve öfvertygad att den utgjorde nationens allmänna önskan. Detta har sannolikt utgjort anledningen, hvarföre Friberren ansett sig böra närmare inhemta opinionen i detta ämne inom Nerike. Teckningen lärer hafva så utfallit, att i de fyra städerna Örebro, Nora, Linde och Askersund, har borgerskapet enhälligt undertecknat petitionen, samt i 39 socknar på landet de sjelfägande och förmögnare jordbrukarne, med få undantag, mangrant. 23 Prestmän hafva deltoåit deri, äfvensom en stor del af de Adelsmån, som icke äro i statens tjenst. Endast i de socknar der menigheten varit beroende af större possessionater, har teckningen rönt motstånd, äfvensom i en del af Bergslogen, hvarest en förmögen bergsman, som nu jemväl är Riksdagsfullmäöktig, enligt hvad Friberrn uppgifvi, ifrgt sökt motarbeta saken. Denna utgång visar faktiskt på hvad punkt opinionen i frågan om vårt represeotationssätt hbefinner sig Skulle Friherre Anckarsvärds vackra bemödande vinna efterföljd i de öfriga länen, så kan man vara öfvertygad, att något tvifvel om hela nationens verkliga tänkesätt icke mera skulle återstå 3 och man bör hysa det hopp, att de som nitälska för den goda saken icke skola underlåta, att hartill lemna sin raedverkan. Vi tillhöra visserligen icke dem, som för närvarande vänta någon omedelbar frukt af allt detta, så länge den inflytelserikaste omgifningen kring thronpen består af män, med hvilta fasan för hvarje representationsförändring, som kunde utveckla det representatifva samhällskicket, till såväl Konaungens som folkets verkliga fördel, är så inkarnerad,