Aftonbladet – 8 januari 1835, sida 1

a ——— — SV VOVV MOV X K SROM RIKSDAGSUNDERRÄTTELSER. DISKUSSION I PRESTE-STÅNDET, BÖRANDE KONSTITUTIONS-UTSKOTTETS FÖRNYADE BETÄNKANDE OM TRYCKFRIHETEN. (Forts. fr. gårdagsbladet.) Biskop THYSELIUS, som i hufvudsaken instämde med Tit. Homström, ansåg tryckfriheten äga ingen farligare fiende, än den som under idkeligt åberopande af dess helgd, missbrukade den och intet säkrare värn än tryckfrihetslagen, hvilken å ena sidan genom juryinrättningen velat mildra bestraffningen för den periodiska pressens förseelser, men å den andra åter, genom indragaingsmasten lägga ett hälsosamt band på publicisternes sjelfsvåld. Det vore tidens tecken, att resa sig mot allt tvång och fordra skonsaimhet såsom rätt, och derföre sträfvade man att genom indragningsmaktens undanrödjande utvidga den ansvarslöshet, som icke sällan vann; genom jury-inrättningen. Konst. Utskottet, som ansett samtlige Riks-Ständen mer eller mindre indragne i tidsandans hvirfvel, bade trott sig till följe af sin pligt böra gifva vika för en allmän opinion, och derlöre föreslagit juryns borttagande; och då jurya borttogs återstod ingen annan utväg än domaremagien. Tidsandan hade icke Jåtit sig nöja härmed; man fordrade att Konst. Utskottet skulle inkomma med förstag till förändring och jemnokning i jury-inrättningen , och måhända vore meningen af allt:ammans endast att, med upphäfvande af indragningsmakten, få bibehålla jury-inrättningen , — till ökad trygghet för publicisternes sjelfsvåld. Konst. Utekottet bade icke vejat äfventyra sådant. Talarens åsigt vore: att jury-inrättning , sådar den nu är och indragningsmakt i förening, äro vida bättre än hvarje annan, huru som helst beskaffad : . juryinrättning ensam. Indragningsmakten vore nödig , om j för en välvillig och landsfaderlig Regerinus skyddande mot öppen otacksamhet och småädelse , åtminstone till företommande af sådant som störde Svenska folkets vänskapliga förhållande till främ