Aftonbladet – 29 december 1835, sida 1

all alllldl UVIRStatt oll JUPYilianS I TI YCKIPIOCLSmal, vara till och med orimlig. Äfven Montesquien, ehuru lefvande i ett land, der hvarken tryckfrihet eller jury fanns, förklarar sig ändock för denna senare uti Esprit des lois, pag. 262, och erkänner jury-inrättningens gifn2 företräde i atla slags brottmål, och äfven särskilt i tryckfrihetsmål. Hvad Tysklands juridiske författare beträffar, så känna de icke, åtminstone icke af erfarenhet, hvarken tryckfrihet eller jury; men likväl kan jag anföra några särdeles märkvärdiga omdömen af dessa. Feuerbach var på sin tid en hög juridisk autoritet. Han förklarade år 1913, attjury-inrättningen var nödvändig i en demokratisk statsförfattning, och väsendtlig i en blandad, d. v. s. en sådan, hvari folket har rätt att handla i egenskap af statsmakt. Och då vår statsförfattning ovedersägligen hörer till detta senare släg, så är den Feuerbachska autoriteten.till fördel för jutvy-inrättningen hos oss, ehuru, i ett föregående plenum, af en värd och lärd ledamot åberopad emot densamma. Mittermaier, en af Tysklands nu lefvande största jurister, har icke längesedan, såsom medlem af Badiska DeputeradeKammaren, talat. bestämdt för jury-inrättningen och högtidligen återkallat hvad han skrifvit emot densamma år 1819. Men ett ännu wmärkbarare exempel har i detta afseende lemnats af den vidtberömde Grolman, Kansler vid Universitetet i Giessen, och hvilken 4 dess äldre arbeten bestridt jury-inrättningens fördelar. Uti dess senaste upplaga af Lagfarenhetens grundsatser yttrar han följande? Under förutsättningen, af en sann grad af bildning hos en nation (och sådan torde väl icke kunna frånkännas den Svenska) medför jury-inrättningen ganska många politiska fördelar. Den grundlägger i folkets opinion ett större förtroende till domstolen; den ökar folkets kärlek och tillgifvenhet för en regering, som genom den delaktighet, hon lemnat detsamma i lagskipningen, ådagalagt sitt förtroende för och afgifvit ett hedrande omdöme öfver folkets myndighet. Den befäster hos detta aktning för lagarne och intresse för det allmänna; den lifvär känslan för eget värde och verkar fördelaktigt på sediigheten; emedan der, hvarest det icke är likgiltigt att höra till de Notable, der måste det också uppkorama ett intresse att göra sig värdig af en sådan benämning. Detta, fortfar Grolman (då JustitieMinister i Hessen Darmstad!), hav jag ej förut betraktat, och för mig är det således en vigtig angelägenhet att återkalla min förra mening, såsom en förut hyst villfarelse. Huru ädelt är icke ett sådant bandlingssält af en så uppsatt man, som en JustitieMinister? Konstitutions-Utskottet åberopar såsom skäl för juryns afskaffande, att 86 f. R. F. försäkrar åt skrifters utgifvare den rättighet att kunnva tiltalas endast ioför Laga Domstol. Men jag hemställer vördsamt, om, sedan Lagen erkänt jury för Lz2ga Domstol, den också icke verkligen är Laga Domstol? För mig åtminstone förefaller detta Utskottets skäl såsom nog mycket närmende sig det löjliga. Det andra af Utskottet uppgifoa skäl för juryns afskaffande, bestående deri, att den icke skulle tillåta apell till högre Rätt, är fuilkomligen oriktigt, enär ingentng hirdraratt inrätta Lagen så, att den för tryckfrihetsförseelser af juryn dömde skriftställare, sedan Domen af Kämnerseller Rådstugu-Rätt blifvit tillämpad efter Lagens föreskrift, må appellera till Hof-Rätt, som då äger tillkalla ny jury, ett förhållande, fullkomligen öfverensstämmande med den Engelska jury-Lagstiftningen, der äfven samma appell kan äga rum från läg1e eller högre Rätt. Uti England; tryckfribetens egentliga vagga, anser folket juryn såsom yttranderättens verkliga palladium, förutan hvilken denna fria, samhällsordningens dyrbaraste rättighet, snart skulle gå förlorad, Alltsedan revolutionen 1688, som, lik vår revolution 1809, förändrade dynasti och statsförfattning, har Juryn oaflåtligen varit använd i Tryckfrihetsmål, äfven under perioder af så vådlig politisk beskaffenhet, som den under Georg II då nära hela Skottland hade rest sig för Pretendenten; som den under: Georg III, då Nord-Amerika våldsamt skilde sig från moderlandet; som den under samma Konung senare inträffade verldsskälfvande händelse af Franska revobutionen, under alla de i England och i synnerhet i Irland inträffade inre skakningar; allt har Juryn motstått, upp-rätthållit den yttranderättens helgd — samt straffat dess förvillelser. . Juryns egentliga utbildning till dess nuvarande fullkomlighet, såsom använd till T; yckfrihetsmål, daterar sig från en år 1792 stadfäst Parlamentsakt, som reglerar dess sammansättning, procedur och föremål; skulle denna Parlamentsakt jemte den dermed nära sammanbang ägande Libellakt, hvars författare Ch. Fox lemnar i sitt blotta namn en borgen för Lagens liberalafanda, varit känd af vårt Konstitutions-Utskott, är jag öfvertygad, att det icke skulle beovått sitt nuvarknde misstar ach 3 ctällat att oxlha