Aftonbladet – 18 december 1834, sida 2

nen af Styrelsens ledamöter, hvars gunst Minerva egentligen kultiverar. Det har någon gång till och med sett ut som den förra fraktionen i hemlighet arbetat på att med Riddarhusoppositionens tillhjelp tränga bort nägra af den sednares ledamö:er från deras platser, vid hvilket skifte af embeten naturligtvis de allierade ej heller skulle bli lottlösa. När den hemliga koalitionen blott emellan Riddarhusvppositionen och en del af Styrelsens och dem högre administrationens medlemmar varit af en så hotande aspekt, huru mycket mera skulle då:ej Minerva oroas, när hon befsrade att denna koalition möjligen kunde lyckas att få Presteoch Borgare-stånden i sin makt, och äfven dirigera dem 1 samma syftning till undanträngandet af hennes egentliga patroner. Detta förhållande förklarar en mängd yttranden och artiklar i Minerva under loppet af innevarande år, hvilka utan denna klav skulle vara obegripliga; derifrån härleda sig hennes ständiga allusioner på försindelserna emellan vissa af Styrelseleda zvöterna, och några af Riddarhusoppositionens medlemmar, derifrån hennes rädda men ingaluuda milda utfall mot de förra i och för dessa förbindelser. Hvad Argus här yttrar angående Minervas kultiverande egentligen af vissa personers gunst inom Stats Rådet, har sin fullkomliga rigtighet. Det visar sig också i den sista fortsättningen af hennes rapsodier, der det egentligen är den liberala pressens försök att skuffa undan gubbarna ur StatsRådet, som retat hennes raseri till ett verkligt fradgande och föranledt henne att ställa detta lofvärda bemödande i bredd med förräderier och konspirationer af alla slag, så många hon kunnat uppgräfva, allt ifrån Gustaf I:s tid. För att finna nyckeln till allt detta bör man veta, att Stats Rådets Ledamöter anses delade i tvenne fraktioner, den epa helt och hållet hyllande samma tänkesätt som uttala sig i Minerva; motståndare til alla reformer i institutionerna, som kunna innefatta någon eftergift åt tidsandan; som icke vilja veta af någon mivistör; som anse klander af regeringsåtgärder såsom förnärmelser mot Majestätet och prässen såsom den svåraste af alla landsplågor, bidragande till samhällsbandeas upplösning m. m. Hit räknas vanligen DD. EE. Grefvarne Rosenblad, Lövenhjelm, Lagerbjelke och Mörner, i följd af deras vid flera tillfällen offentligen ådagalagde tänkesätt i afseende på represeotation, tryckfrihet, m. m. Det är egentligen åt denna fraktion, eller de s.k. gubbarna och deras tänkesätt, som Minerva egnat sin tjenst hos allmänheten, likasom Friherre Ludvig Boye är deras förnämsta vapendragare på Riddarhuset. Den andra fraktionen skulle bestå af H. Ex. Hr Grefve af Wetterstedt, såsom en öfvergångslänk , samt Frib. Åkerhjelm , Grefve Adelsvärd, Frih. von Schulzenheim och Stats-Rådet Poppius (ty StatsSekreterarne komma, såsom bekant är, mindre i beräkning, när frågaa är om den egentliga själavården.) Nyssnämde Herrar skulle, så t:o somlige, om de understöddes af lika täskande kolleger , icke vara alldeles obenägne, att åtminstone i en och annan punkt begifva sig till reformerna, att i en framtid möjligen gå in på en representationsförändriug, att råda till indragningsmaktens borttagande m. m. Med ett ord, de skulle föreställa en blifvande modifikatiox i systemet, motsvarande ett slags juste milieu. Himlen allena vet buru mycket haäraf kan tagas för kontant, helst det blir ganska svårt alt bestämma till hvilkendera platsen man skulle räkna den mest inflytelserika af alla, H, Ex. Grefve Brahe. Emellertid faller det sig lika naturligt, ätt alla de, som önska modifikationen i principer, gerna skola fästa sig vid förhoppningen att en gång se den realiserad genom modifikation i personalen, som att Minerva skail röra upp himmel och jord, när någonting synes bota hennes gubbar, i hvilka det älskeliga stationära skicket och hennes ultrasteorier äro personifierade. I hvad mån åter uträkniogen om ett hemligt förstånd emellan den ena delen af Styrelse-personalen och någon del af oppositionen kan äga rum, det lärer icke kunna uppdagas annorlunda än genom en blick på, hvilka egentligen äro oppositionens medlemmar, och deras ställning hvar för sig. Viskola försöka att i det följande lemna ett bidrag tilldenna undersökning. Svar på anmärkningar rörande gjutna kalkbrukshus. Hr Brukspatron Fredr. Sundler har i Aftonbladet N:o 268 innevarande årgång behagat berigtiga användbarheten af gjutna kalkbrukshus, genom uppgift af de af Hr S. upp