Aftonbladet – 17 december 1834, sida 1

ja or nh a hr a Tr kr rr Tr arken an rn a nr AS berala systemets förfäktare hade glömt, huru näringarne gått fram i trot!s af Ständernas oklokhet, hvilka vid hvarie Riksdag hördes önska ultraliberala författniogar. Dessa näringar begärde emellertid irgentin; bätte än stabilitet, och att staten icke måtte motverka det system för en sådan som Regeringen fullföljde. En inkonseqvens låge dock deri att man redan beslutit ett förbud på tackjerns utförsel, men deremot medgifvit landets öfversköljande med bränvin o, s. v. Grefve FERSEN uppträdde mot Hr v. Hartmansdorff. Täflan vore den bästa häfkraften för industrien. Det var ej fabrikanternes fördel, som borde diktera lagen; de skuile eljest kunna komma i kollision med hvarandra, och hvilketdera intresset skulle man då lemna företrädet? Det kunde t. ex. hända, att skräddarea funne det ganska nyttigt, att medgifva införseln af främmande kläde, men ganska skadligt, om färdiggjorda kläder finzo införas, hvaremot fabrikanterne naturligtvis skulle hysa en stridig tanka. Det vore således af nöden, att en skiljemakt funnes mellan dessa olika intressen, och den borde sökas hos den konsumerande allmänheten. Grefve POSSE styrkte med några exempel huru förbuden, i stället att uppmuntra näringarne, tvertom lade hinder i vägen för deras utveckling, emedan varor införas i trotts af förbuden , och deriigenom undgingo tullen. Eno Tysk, Hr Centner, hade fått privilegium, alt i Norrköping anlägga en fabrik för kamullsgarn, men på tillfrågan, hvarföre han ej begagnade detta privilegium, svarat, att han ville vänta tills denna vara blefve tillåten till införsel, emedan han hellre ville täfla med en, som bar tull, än med en, som ingen sådan erlade. Ser dan bomullsgarnet blifvit tillåtet till införsel hade denna betydligt stigit, ehuru bomullsfabriker blifvit anlagda på flera ställen i riket. De Jacqvardska machinerna hade blifvit mycket begagnade till förfärdigande af fasonerade tyger, fastän dessa voro tillåtna till ioförsel, och troligen just derföre, att de voro det m. m. Grefve BJÖRNSTJERNA påminde om huru sidenfabrikationen i England, sedan importförbaden å sidenvaror för 8 elier 10 år sedan blifvit upphäfne, stigit till den grad, att Engelsmännen numera kunde undersälja sjelfva Frankrike. Man borde i Sverge upphjelpa binäriogarne på landsbygden, icke söka skapa en u:el population i stora fabriksstäder. Förhud å införsel af främmande varor kunde vara menliga för våra egna näringar derigevom , att de förmådde and:a länders styrelse, att vidtaga dylika, t, ex. förbud för våra trädvarors införsel i Eogland, vårt jerns i Frankrike, o, s. v. Hr LAGERHJELM ansåg det beslutade förbudet mot tackjerns utförsel hinderligt för antagandet af det nuvarande betänkandet, helst som det: ensam ankom på Kozunges, att förbjuda eiler medgifva varors införsel. : Frih. BOIJE önskade, att Grefse Posse måtte upphöra att förvilla Ridd. och Adeln med skäl, som ej voro några. Såsom administratörer af tullverket vore landet skyldigt Grefven och Hr Billbergh mycken erkänsla för deras nit och verksamhet; men fobrikanterne måste bedja Gud bevara sig från deras nit för derss bästa. Hr BILLBERH visade, att Bevillnings-Utskottet visserligen icke varit bekynsomerslöst em fabrikanternes nytta, så vidt den kunde befordras genom skyddstul!ll. I Gefle hade en fabrik för korndräll biifvit anlagd, hvilken drefs med mycken framgång, ehuru sådan vara hittills endast varit belagd med en tull af 10 sk. för alnen, utan afseende på bredden 3 men pu hade denna tull blitvit förhöjd till I R:dr för qvadratalnen. Då vid frarostäld proposition menivgarne syntes delade, företogs votering, bvarvid på Grefve Fersens förslag Nej-propositionen blef tör åntagande af Preste-Ståndets beslut, att förbud skulle kunna äga rum för vissa varor, men att en lullafgift för dem i alla fall borde bestämmas, på det Kongl. Maj:t icke måtte vara förhindrad, att, vid reciprocitetstraktaters ingående med främmande makter, kunna efter bebof upphbäfva förbuden. Voteringen utföll, såsom vi förut nämnt, mcd 51 röster mot 31 för det hberalare systemet. YRSA RESET Ke AT tr ? sjok srt örter JA Sats öron tr ras örn SN nt ON Fr MM Mm WAÅ TT JA FF mar