Aftonbladet – 10 december 1834, sida 2

ee a LR Rn AR Ae mer bärmedelst inför efterverldens stränga domstoi alla dem, som vägra rättelse i de kontraktsbrott genom hvilka Svea Rikes allmoge så läoge blifvit förtryckt. Påstod återremiss. HEURLIN från Småland och J. P. JANSSON fr. Stociholms län ordade i samma syftning. LARS LARSSON fr. Elfsborgs län (mun-!eligen) yttrade, att om ecj annat nu vanns md ena återremiss, kunde dock de 3 Ståuden komma att förnimma, huruledes hvarje representant inom Bande-Ståndet ager kännedom om beskaffenheten sf den särskilta uppmärksambet, hvarmed hans bemmavaraode: kommittenter omfattat Medståndens förfarand2? uvdi passevolansfrågan vid sista riksmöe. Si länge man tolkar grundlagar på ett sätt, att R. St., som enl. dessa lagars föreskrift icke äga att fastställa extraordinarie beskatto:ngen längre, än från riksdag till riksdag, likväl kunaa från denna allmänna regeln göra undantag i fråga om passevolans-afgiften; så länge man icke anser för en samvetssak att jemka och fördela skattebördorna i förhållande till de skattdragandes verkligr tillgångar och förmögenhet; så länge man antager att rustoch rotehållarne ensamme böra bekosta landets försvar samt bestå allt hvad till krigsestyret hörer; så länge fianer jag, att någon verklig hjelp i denna sak icke är att påräkna. ANDERS DANIELSSON från Elfsborgs lin: (muntligen) Ingen lärer kunna undra derpi. att jag, som motionär, finner mig missbelåten med Utskottets Betänkande. Taiaren ville dock ej belasta Protovokollerna med en vederläggning af detta Betänkande. Han förenade sig med Hans Janssons reservation och Lars Larssons yttrande. NILS MAN350ON från Skåne (muntligen) förmälte att under förra tider, alltifrån Carl XI:s till och med Gustaf III:s och Carl XIII:s tid, hade passevolansen utgjorts efter ömsesidiga öfverenskommelser mellan regeringen samt rustoch rotehållarne, utan att något våldsamt eller egenmäktigt förfarande å någondera sidan kommiti fråga. Men vid sista Rixsmöte behagade 3 Stånd att bestämma årliga mötespassevolansen till 7 Rdr bko för hvart nummer, under 15 år, hvarförutan rusthållarne ålades bekosta 1 tunna hafcee, 5 lisp. halm och ej mindre än 25 lisp. hö, ehuru kontrakterna endast föreskrifva 17 dagars regementsmöte, samt, enligt hvad rusthåltare i min ort försäkra, hästen icke får mera än omkring 1-2 lisp om dagen. Taliren ordade derefver om nödvändigheten af ändring i detta tryckande och orättmätigt tillkomna onus samt yrkade återremlss. Manga hördes häri instämma. PER JÖNSSON från Kristiansstads läa (muntligen) erinrade, att kontrakten ej upptaga mera än 17 dagars regementsmöte, men nu hälles 1:0 Exercissqvadronernas öfning i 3 månader, hvarunder väl staten hälter häst och karl, men munderiaogen slites ofta till den grad, att rusthållare fär vidkännas en defekträkning af 50 Rde; 2:0 Befälsmöte 13 dygn, hvarvid jemväl en del af manskapet måste vara närvarande; 3:o Fotmöte 6 dygn; 4:0 Regementsmöte i 17 dygn; 5:o Generalmönstringar sqvadronsvis 2 dygn om hösten. Angående de 25 lisp. hö, som i passevolansen ingå, så är det säkert, att hästen deraf ejfår förtära kanske 1-3; detta synes bäst vid mötestidernas slut, då hästen fianesså mager och utsvulten, att han stundom knappt förmår att bära karlen, utan måste ledas hem i ett mer elier mindre beklagligt tiilstånd. T.laren fästade derefter enskilt uppmärksamheten på de rustandes belägenhet i Skåne, hvilken ytterligare försvåras derigenom, att allsinga augmentshemimaa finnas i nämde provins. Slutligen yttrade Talaren: Om det så är, att tidens skick uch krigskoastens utbildnivg verkligen fordra den trägnare vapenöfning, som i ofvanberörde mitto äger rum; så lärer det väl vara för hela rikets bästa och försvar, och icke blott för rustoch rothällarnes enskilta fördel, som alla dessa möten, tåg och marscher anställas. Det innefattar derföre en uppenbar orättvisa, att sistnämde medborgareklasser ensamme skoia bekosta armeens vipenöfoingar, utan fordrade biliigheten, att utgifterna derför lika drabbade alla, som invm staten njuta skydd och försvar. Yrkade återremiss THOMAS NILSSON från Skåne talade i samma syftning som Nils Månsson och Jöns Jönsson från samma provins. : PEHR NILSSON från Skåne likaledes. NILS PEHRSSON från Södermanland erinrade om, huru de 3 Ständen beslutat en kränkning af 80 Y Regering Formen vid sista Riksdag. Anmärkte, att kontrakten icke ålägga rustoch rotehållarne någon direkt skyldighet, utan endast en indirekt förpligtelse, att nemligen mot ersättning af soldaten bestå honom kost och andra behof, hvarföre mötespassevolansen nu erlägges Det är jemväl för det närvaraude sagdt, att roten må hos soldaten innehälla det belopp, hvarmed passevolansafgiften öfverskjuter de i kontrakterna bestämda mötesprsestationer åt soldaten, men utom det att ett sådant afdrag icke kan äga rum i afseende på det manskap, som är antaget och qvarstäsude sedan tiden före 1812, hvarförinnan icke gjordes något anspråk på ifrågavarande er-ättning, så inträffar det oftast, att soldaten icke har förmåga att utöfver sia lefnadskostnad betala ersättningen, och i båda dessa händelser finge roten vara densamma förutan. A. ANDERSSON från Westerås län och LARS HANSSON från Bohus län talade i enlighet med H. Janssons reservation. RUTBERG lika med Kihlblom. A. ANDERSSON från Skaraborgs län omtalade de 3 Ständens Ledamöters opinion inom Utskotten uti förevarasde ämne och ansåg föga skola vinnas genom en återreNISS