Aftonbladet – 4 december 1834, sida 1

men allt li val, fedan alla Niss-3landena ogtilat den delen deraf, som innefattade vilkoret för Utskotteis tillstyrkande i afseende på S:de Mom. i 4:de S Tryckfrihetslagen, eller det dermed samtidiga upphäfvandet af de vid 1815 års Riksdag entsgna nya Momenten i 5 4 ef samma Grundlag, och sedan Riks Ståndens: pluralitet yrkat en annan förändring af sistnämda Moment, eller en förbittrad organisation af Juryväxden, Utstottet hade funnit sig i så motto böra modifiera sitt förra förslag, attjust sistnämda, af 3:ne R:ksstånd önskade förändring i 5:te 4 Tryck fri etslagen framställdes såsom vilkor för den föreslagna inskränkningen 1 den 4 . — Af en vördsam hemställan till det Riks-Stånd, som ensamt synes hafva gillat Juryinrättningen i sitt nu varande britfälliga skick, att sig efter Medstånden foga, och af samtliga Riks-Ståndens ömsesidigt billiga begifvanden för alt vinna ett af alla önskadt godt syftemål, dristar jag förmoda , att ett så dant jeminirgsförslag icke skulle hafva :öat så mycken motsägelse, som troligtvis väntar Utskottets nu afgifna utlåtande, åt hvars motiv, af aktning för ett, olika tydning underkastadt, Grundlagsbud, jag dock åtminstone for min del aldrig skall underlåta att göra full rättvisa. Det visserligen giltiga inkast, att ett förslag till en förbättrad Jury-organisation, sammanfogadt med Iudragningsmaktens upphäfvande, sannolikt äfven skulle föranleda till en i visst hänseende oformlig återremiss, är, enligt mitt omdöu.e , af mindre vigt, än den genom mitt förslag åsyftade möjligheten, att genom tänkesättens förening bereda en i alla afseenden önsklig förbit!ring af vår Tryck frihets-Lag. Sådan bar min åsigt varit af denna formfråga, hvarutionan en enstämmig opinion svårligen lärer, utan en i grundlagsenlig ordning föregången tydligare bestämmelse af KonstitutionsUtskottets åligganden, kunna tillvägabringas. — Häruti instämde Hr Biörk. Af Professor AGARDH: Såsom jag under diskussionen inom Utskotiet rörande denna fråga hufvudsakligen yrkat upptagandet af det af Domprosten Holmström gjorda jemknings-förslag, anhåller jag, att till den af Hr Domprosten lemnade reservation för egen del få göra följande tillägg rörande sjelfva beslutets form. Det egna och oväntede skick, hvaruti denna fråga genom förkastandet af detta jemknings-förslag slutligen komnwit, bärleder sig 1 min tanka derifrån, att Utskottet icke noga bestämt, om det förra Betänkandet är blott ett principbetänkande eller ett definitivt förslag till Grunadlagsförändring. Derpå besor i rain tanka behandlingssättet inom Utskottet af de anmärkningar, som 1 Stånden deremot blifvit gjorda. Är det blott ett principbetänkande, och utgöra således de deruti upptagna Grundlagsförändringar blott en konstruktion af den i betänkandet utvecklade principen, så kan Utskottet behandla de deremot gjorda anmärkningarna på samma sätt, som andra Utskott; och till följd deraf i detta fall uraktlåta en sammanjemkning af dessa ånmärkningar, vidblifva sin första gången yttrade mening, och för andra gången i svaret på återremissen framställa den till Ståvden, korteligen: behandla saken såsom Utskottet nu gjort. Men betänkandet kommer ej då att hvila till nästa Riksdag, utan måste Utskottet, i fall betänkandet af Stånden afslås, derefter i vanlig ordning upptaga till grundlagsenlig behandling inom Utskottet de gjorda motionerna, rörande Indragnirg:maktens upphäfvande och Ju:y-inrättningens förändring. Anser man åter betänkandet innehålla ett definitift förslag till Grundlags-förändringar, så uppstår nödvändigt Utskottets ovilkorliga och i Grundlagen bestämda skyldighet, att upptaga Ståndens meningar tili sammanjemkning, samt, 1 fall denna jz mkning icke vinner Ståndens bifall, att framställa de deraf följande voterings-propositionerna. Af sjelfva det upplästa betänkandet äfvensom af der beslut , som hittills i deona fråga blifvit fattadt, kan Utskottets mening härom icke utrönas, emedan Utskottet, i visst afseende, betraktat det ur den ena, i annat afseende , ur den andra synpunkten. Det anses nemligen såsom princip-betänkande, då Utskottet förklarar sig icke upptaga Ståndens olika meningar till sammsnjemkning. Förslaget anses deremot såsom definitiv Grundl!ags-förandring når Utskottet yrkar, ati det skall bvila till nästa Riksdag. Antager jag det förra, måste jag reservera mig mot det senare; antager jag det senare, måste jag ogilla det förra. i Orsaken således, hvarföre jag på Domprosten l Holmströms jemkningsförslag lade så. mycken vigt,