Aftonbladet – 4 december 1834, sida 1

RS ; EN Fo TTSTK LENO -, SGT ENA Fortsättning af r:servationerna vid KonstitutionsUtskottets betänkande öfver Riks-Ståndens beslut i frågan om Indragnings-makten och Juryn. Af Domprosten HOLMSTRÖM: I den form-fråga, som utgjort första föremålet för KonstitutionsUtskottets öfverläggningar, i anledning af resp. Riks-Ståndens återremisser af Betänkandet N:o 40, nemligen huruvida KonstitutionsUtskottet egde grundlagsenlig rätt, att till jemkriog upptaga sådana för Ståndeps gemensamma tankar förklarade anmärkningar, hvilka yrkat ett söndrande, eller blott partielt antagande af ett, såsom ett cdelbart helt, af Utskottet framlagdt förslag, har jag varit af en från majoriteten skiljaktig mening. Enligt densamma skulle Utskottet, utan stt ingå i strid med sina principaler om en, på olika tolkning af grundlagen beroenda princip-fråga, kunnat och bort vid detta tillfälle följa enahanda åsigt, som vid åtskilliga andra återremisser af Utskottets förslag, t. ex. det om Stats-Rådets organisation, förat gjort sig gällande, att icke allt för strärgt nagelfara i urskiljande och afvisande af de, i Ståndens gemensamma meniogar innefattade, nya frågor, hvilka, enligt den strängare åsigten, endast bort inom Utskottet väckas, — så framt de legat inom det framstälda vidsträcktare total-förslaget, eller deraf allenast utgjort någon del. Tillföljd af denna antagna grundsats hade de resp. RiksS:åndens nu ifrågavarande anmärkniogar, hvilka alla äsyfta endast en partiel ändring af Utskottets förslag eller borttagande af det för Indragnings-magtens afskaffande föreslagne wvilkor, kunnat blifva föremål för en sådan jemkning, hvilken, utan att rubba förslagets hufvudgrunder, åtminstone försökt förmedla de ostridiga opinionerne. En sådan förmedling skulle, enligt min tanka, hafva innefattat den förklaring, att Utskottets förslag väl måste i det afseendet behandlas såsom ett sammanhäni gande helt, att frågan om ovillkorligt antagande eller förkastande af hvardera delen för sig vore ett