Aftonbladet – 3 december 1834, sida 2

SA, IVE nt här AA LVERIS FA RAAITIVVv 20 ALVAR Lind bön Emme RE LER straff, för femte resan ctt halft års korrektionsarbete, samt för sjette resan oeh hvar och en af de öfriga ett års korrektionsarbete. Sälunda har Lindblad, för sin begifvenhet på starka drycker, pliktat tillhopa 36 Rdr 32 sk. Bko, eller afijent dem med motsvaraude fängelse vid vatten och bröd, en Söndag uuder gudstjensten setat i stocken samt på Korrektionsnuset tillbragt 10 och ett halft är. Begärelsen måtte i sanning vara stark, då sådane bestraffaingar icke förmå afbålla från densammas tillfredstäilande. Lindblads broder, med förnamnet Magnus, som äfven varit Skomakare, efterger icke ofvanbemälde sin värde broder i förtjent, ithy att han i sistl. Juli måvad slutade sin bestraffning för 13:de resan dryekenskapsbrott. — För omkring 14 dagar sedan avlände hit till staden, på ett fartyg från Riga, en här i landet född person vid namn Anders Henrik Wilhelm Broman, hvilken äfven kallat sig Linderdahl och en längre tid skall haft befattning såsom kammartjenare i Köpenhamn. Sistlidne Lördag blef han misstänkt att hafva på ett Näringsställe vid Slussen, föregående dagen, olofligen tillgripit en ny fin manskapprock ; men tilltalad härföre, nekade han, till dess kapprocken päträffades i havs hemvist och igenkändes af ägaren. Broman eller Linderdahl blef nu i bäkte insatt, men då efter ett par timmars förlopp till hans fängelse dörren öppnades, befanns han hafva hängt sig med tillbjelp af sin egen halsduk. Mot honom förekommo äfven skäliga anledningar, attunder sjöresan hit hafva stulit penningar så väl från Kapitenen på fartyget, som äfven fran en af passagerarne. (Dagbl.) Förste Stads-Läkaren, Hr Lifmedikus Ahlberg, bar, rörande helsotillständet inom hufvudstaden, förl. gårdag afgifvit följande rapport: Till Högvälborne Hr Baron och Öfver-Ståthållaren. Sedan min den 17 sistlidne månad ingifne rapport om helsotillståndet i hufvudstaden, hafva hos mig blifvit anmälte nio särskilta sjukdomsfall, deribland följande dödsfall af kolera, nemligen: den 21 afled på Ladugårdslandet en från Linköpirg nyligen hitkommen Bokhandlare cfter ett par dagars förutgående illamående. Samma dag insjuknade en Krögerska i huset N:e 8 vid Ragvalds backe på söder och dog den följande. Den 23 insjuknade en Dalkarl i staden, blef oförtöfvadt förd till Kastellholms sjukhus, der han dog 3ne timmar efter ankomsten. Den 29 afled på Kongl. Serafimerlasarettet en 20:årig flicka från landet, äfvensom en 45:ärig piga från Kungsholmen, båda förut der intagne med kroniska sjukdomar. Med få undantag har diarrhå varit den form, under hvilken sjukdomen hos de fleste af dessa, äfvensom dem, som förut varit anmälte, primitivt yttrat sig, och anser jag det alltså vara maktpåliggande, att allmärhetens uppmärksamhet fästes på nämde omständighet, på det att tidig och tillförlitlig hjelp må sökas emot en åkomma, som under andra förhållanden vanligen plägar vara af mindre betydens het. Stockholm den 2 Dec. 1834. Joh. Dan. Ahlberg. Mariestad den 29 Nov. Spanmålspriserna under de sista markpaderna i Lidköping och Sköfde hafva ungefärligen varit lika: Hvete 8 Rdr, Räg 5: 16, Korn 4: 32, Hafre 2: 32 Banko. I Östergötland äro spanmålspriserna böga, de noteras i Norrköping den 22 dennes: Hvete 18, Råg 14, Korn 10, Blandsäd 7, Hafre 5 Rdr Rgåds. Under förliden sommar inlöstes för VitterbetsHistorieech Antiqvitets-Akademiens räkning några fynd af er jerndolk och 2:ne flint-instrument, som härifrån blifvit uppsände; pu har åter inkommit, för att uppsändas, en gammal stridsyxa af sten, som Jonas Perssou på Hagekroken upphittat på lilla Lunnabol!s egor af Lekåsa församling. Den 19 dennes befanns Enkan Stina Andersdotter under Axtorp af Warola forsamling liggande halfbränd och död i sin egen spis. Hon var begifven på starka drycker, hvarföre anledning är att hon deraf berusad fallit i elden och ej kunnat hjelpa sig derutur. Amerikanarnes politiska opinioner i Svenska Msinervas mun. Svenska Minerva, som funnit, alt alla Europeiska omdömen öfver politiska reformer alltmer blifva stridande emot bennes tycke, har varit så lycklig, att någon eftermiddag uppslå en sida af Ergelsmannen Hamiltons resa i Nord-Amerika, der det garmla Albions son roar sine läsare med beskrifoing em de tänkesätt, en och annan rik Amerikanare i Bonton eller New-York yttrat ang. Engelska reformer. Som man vet, äro Resebeskrifvare icke i cllt ait tro; än råka de illa ut då de fråga; än förstå de ej svaren; somlige vilja ej svara dem, hvad de tänka; och ande roa sig med, att göra ett litet puts med dem i samma mån de antaga en spränglård, verldserfaren och morbileu roll, Öc. Vi frukta, att detia sistnämda torde vara fallet med den omtalade Engländarer, hvilken dessutom, i förbigiende sagdt, hos sjelfva Engelsmännen avses slå i bredd med Misstris Trollope för sina afvozsa omdömen mot de A:werikanske sederna och imrättnirgarna i allmänhet, och icgalunda är fri från partiskhet i frågan om allvarlig reform, fastän han, fikt mingea anvan Seign-ur, för ett ögonblick affekterat anseendet af radikal i de ytterliga (således antingen istadiga eller radikala) samfundskretsarna i England. Hamilton omtalar neml. summan? af hvad de upplyste personerna i Bonton? sagt ho