Aftonbladet – 2 december 1834, sida 1

RISSDAGSUND ER RÄTTELSER. (I Ridd. och Adelns Plenum den 1 Dec, I detta plenum aflemnade Herr Hofkansleren Kgl. Maj:ts nådiga proposition till Rikets Ständer om ett lånebiiräde till det afbrända Venersborg af 150,000 R:dr, att ägas räntefritt i 5 år, och sedan amorteras med 6: procent årligen, hvaraf 4 procents ränta, och 2 procents afbetalning på kapitalet, samt mot förbindelse, att för desså penningar uppföra hus af stea, kalkbruk eller mindre bränbara ämnen. En enda debatt föreföll, nemligen rörande Konstitutions-Utskottets betänkande om en förändring i Nationalrearesentationen. Härom yttrade :sig Grefve HORN. Utskottet hade vägrat häri intaga BorgareStåndets, såsom ståndets gemensamma, yttrade anmärkniog. Detta vore stridande emvt Grundlagen, och Grefven anhöll, det Ridd. och Adeln ej måtte tillåta en sådan Sfverträdelse af Konstitutionen, utan förkasta betänkandet. Friherre CEDERSTRÖM. Borgare-Ståndets tanka om Ridd. och Adelns representationssätt vore icke en anmärkning vid Utskottets förslag, utan en ny motion, hvarföre Utskottet ej kunnat upptaga den. Denna Utskottets rättighet vore ett nödvändigt korrektiv mot en vilseförd opinion, och Utskottet hade sålunda handlat fullkomligt grundlagsenligt. Herr CEDERSCHIÖLD. Det var visserligen stånden medgifvit, att göra anmärkningar vid KonstitutionsUtskottets förslag; men Borgare-Ståndet hade ej afgifvit några sådana, utan väckt ett nytt förslag, hvilket Konstitutionen föreskref ej få väckas hos Stånden, utan böra aflemnas direkte till KonstitutiousUtskottet. Talaren ansåg detsamma sålunda hafva rätteligen förfarit. Herr DALMAN fann det icke oväntadt att höra Konstitutions-Utskottets nuvarande? Ordförande försvara besynnerliga åsigter inom Utskottet. Talaren fann emedlertid ingenstädes i Grundlagarna antydt, att detta Utskott vore satt till en väcktare örtver Rikets Ständer. Om grundlagsvidriga förslag väcktes inom Stånden, så egde Herr Landtmarskalken och Talemännen att derå vägra proposition. När detta likväl ej skett, ålåg det Utskottet, att uppta82 och besvara anmärkningarna. Hr D. kunde ej godkänna den diktatoriska myndighet, som KonstitutionsUtskottet sökte tillvälla sig öfver Ständerna. Om man kunde föreställa sig, att en representation sjelf tillsatte en auktoritet, som skulle kontrollera dess åtgärder, vore det likväl icke troligt, att hon skulle välja denna auktoritet inecm sig sjelf, utan skulle då förmodligen uppdraga en dylik makt åt någon utom sig. Grefve FERSEN ansåg det mnödigt, att begära upplysning, huruvida betankandet vore fullständigt, för att, om det icke så vore, kunna återremittera detsamma. Grefve HORN fann betänkandets ofullständighet tillräckligt ådagalagd deraf, att Utskottet vägrat upptaga Borgare-Ståndets mening, och talaren åberopade för öfrigt Ridd. och Adelns obestridliga rätt att yttra en tanka, oberoende af Konstitutions-Utskettet; Friberre BOLJE ville reservera sig mot systemet, att under namn af anmärkningar göra nya förslag, och Friherren ville göra sin mening gällande emot denna grundlagsvidrighet, liksom Friherren gjort det då frågan förra gången förevar. Om olagligheheter skulle begås inom Riks-Stånden, så vore det nödigt, att en återhållande kraft funnes, som hindrade ett sådant sönderbrytande af konstitutionen. Denna kraft funnes hos Konstitutions-Utskottet och