Aftonbladet – 2 december 1834, sida 1

utom den skulle någon gång besluten kunna komma att bero på slumpen och opiaionerna för dagen. Hr LAGERHJELM: Om man respekterade ilagarna, så borde man äfven respektera formen. Den ledamot, som begärt blifva upplyst om hurnvida betänkandet var fullständigt, zgde att sjelf förskaffa sig en sådan kunskap. Det var icke utan skäl som Regeringsformen uppdragit åt KonstitutionsUtskottet en makt, som Ständerna sjelfva icke ägde; men deona makt var beroende af grundlagarna. De hindrade nu Utskottet, att förfara annorluada än som det gjort. Det fick ej som vädret vända sig från söder till norr o. s. Vv. Friherre CEDERSTRÖM försvarade sig emot Hr Dalmans anmärkning om honom. Det var icke han, som afgjorde Utskottets yttranden, utan ledamöterna derstädes följde sin öfvertygelse, Han ägde likväl att tillse, att den behörighet, som tillkom de särskilte statsmakterna biefve der förvarad, och att det samband bibehölls dem emellan, som konstitutionen åsyftat. Endast hos KonstitutionsUtskottet kunde förslag till grundlagsändringar afgifvas, men Utskottet vore ej förbundet, att derom till Stånden aflemna något betänkarde, utan motionärer, det vare sig en enskilt Riksdagsman eller ett helt Stånd, agde att hos Utskot:et efterhöra hvad som dervid blifvit åtgjordt, och om han så funne för godt, sedan under författare ansvar gevom trycket allmångöra Utskottets utlåtande. I sådant fall kunde hkväl detta utlåtande ej bli föremål tör något Stånds öfverläggning. Friherren hade sjelf reserverat sig emot beslutet angående voteringspropositionen om Riksdagars intraftande hvart 3:dje eller 5:te år, hvilken blifvit från Utskottet afgifven, men Friherren ansåg olaglig, emedan om konstitutionen i ett fall blifvit öfvertradd, borde sådant ej få tjena till prejudikat. Hr DALMAN gjorde Friherre Cederström den rättvisan, att tro, det han följde sin öfvertygelse, men beklagade endast, att ett KonstitutiohsUtskott fanns, hvilket hyste så falska åsigter som dem, hvilka det närvarande ådagalade. Det vore nu icke fråga om, huruvida BorgareStårdet ägde rätt, att väcka en motion; utan huruvida Utskottet kunde vägra, att upptaga en af Ståndet yttrad enbällig tanka. Det kunde sedermera förklara beslutet grundlagsvidrigt, men det var ovillkorligen förpligtadt att yttra sig deröfver, emedan det bör stalla s:g till efterrättelse hvad Ständerna besluta. Makten att kontrollera Rikets Ständer vore för öfrigt ganska besvärlig, och talaren undrade på, alt icke Utskottet afsade sig denna makt, hvarmed Ständerna å sin sida troligea icke keller skulle bli obelåtna. Hr HJÄRNE, Borgare-Ståndet hade alls icke ttrat sig öfver Konstitutions-Utskottets förslag, och redan detta vore ett skäl, att återremittera Betänkandet, för att derom inhämta Ståndets tanka. För öfrigt undrade Talaren på att en ledamot här talade om sin varning emot Grundlagens öfvertrådelse, då han, när frågan förra gången förevar, den ena dagen om eftermiddagen reserverade sig emot en så kallad ny motion, sedan han förmiddagen dagen förut sjelf väckt en ny sådan. Grefve HORN: KonstitutionsUtskottet ägde ingen domsrätt öfver Rikets Ständer, utom vid de fall, då det såsom kompromiss afgjorde uppkomna tvister emellan ett Stånd och dess Talman, angående dennes vägran af proposition. För öfrigt ansåg Grefven Utskottet i närvarande betänkande hafva helt och hållet motsagt sig, då det i ett föregående p ojekterat Hof-Kanslers-Embetets upphäfvande, uvian att sådant af någon blifvit föreslaget. Hr HEGARDT förenade sig i Friherre Cederströms och Hr Cederschjölds tanka. Han skulle beklaga, om ett Konstitutions-Utskott vore nog svagt och medgörligt att låta någoa föreskrifva sig huru det borde tänka om grundlagen. Det ägde nu endast att appfylla sin pligt, som var, att afvända de vådor, som hota statstörfattningen, och derigenom samhällsordningen, i fall Grundlagarna finge öfverträdas. Friberre BOYE: Herr Dalman hade vändt upp och ned på Grundlagen, då han påstått, att act aktuiv, att Talmannen gjort en proposition, och Ståndet till följe deraf bes!utat, vore af någon inlytelse på Konstitutions-Utskottet, emedan just letta tvertom borde vaka öfver grundlagarnas