Mägtigt är alt se, huru Nya Argus den tredje, som i sin äldre skepnad år 1823 på det alldrahögsta prisade de gifna fördelarna af inrikes wvexlar, i sista Onsdagsbladet, med sina vanliga funga 1örelser tycks vilja demonstrera emvot denna inrättning på den grund, att förslaget skulle utgått från Ub ett syftersål att befordra vingleri. Hen går bärvid tillväga med samma grundlighet, som när han förespeglade de förskräckliga följder som inom få veckor skulle inträffa gerom Realisaiionen, mnemligen utan att afgifva ett enda skäl, men endast söka sätta passionerne och ett tomt misstroende i rörelse. Hvad kan väl orsaken vara till detta bacdlingssätt, som endast tierar att blotta sofisten, cen ena gången efter den andra? Och huru kan han i ifrågavarande fall framkomma med ett så löst inkast då det likväl ej behöfves mycket förstånd att inse det förnämsta ändamålet med förslaget om inrikes vexlsr måste vara just att förekomma vinglerie, I derigenom alt en mängd förbindelser, som nu är,