Aftonbladet – 27 november 1834, sida 1

RISSPAGSUNDEBRAÄTTELSER. BondeStåndets öfverliggning OM FOLLKSKOLOR. (Forts. fr. gårdagsbl ) THOMAS NILSSON från Skåne (skriftligen) yttrade enahanda åsigter, som A. Danielsson i dess oftaberörde motion, samt åberopade P. Nilssons och P Jönssons reservationer. Talaren ansåg Utskottens projekt innehålla ingenting. Att R. St., såsom Utskotten i första punkten föreslagit, skulle inför Konungen yttra deras öfvertygelse om nyttan och behofvet af en anstalt, på de ställen der den är behöflig, systes Talaren vara en hemställan, hvilken, om ej för annat, åtminstone för meningens skull, borde hafva kunnat förbigås , helst man å andra sidan lärer få antaga att K. M., den underdåniga skrifvelsen förutan, äger tillräcklig anledning att icke misskänna folkets önskningar i frågan om folkets upplysning och bildnirg. Talaren visade, att Utskottens förslag till förmaningar? ej bragte frågan om Folkskolorna ett steg närmare målet, med undantag af hvad Utskotten yidrört om beredande af tillgång för dessa skolor af kyrkornces egendom , samt af de inkomster , som falla af lediga, omtvistade Pastorsoch Komministersbeställningar, samt af kollektmedei; man kunde tillägga : af biskopslönernas reglering. Men dessa Utskottens tillstyrkanden förlora dock all verkan och tillämpning i följd af det felaktiga och ofullständiga uti sjelfva grunden för Utskottens åsigter. Talaren fästade. med särdeles loford, uppmärksamheten å A. Danielssons motion. Man har vid densamma anmärkt som otillbörligt, att om den antoges, Presterskapet, hvars pligt och rätt det är att vaka öfver folkets sedlighet ech uppfostran, blefve förhindradt och urståndsatt att i denna del uppfylla sin bestämmelse. Anmärkningen är riktig, såvida den rörer Presterskapet såsom en privilegierad embetsmanna-korporation. Talaren ville taga för afgjordt, att det till och med legat i motionärens uppsåt att skilja denna korporation, säsom sådan, från dess hittills utöfvade exklusiva befattning med den allmänna undervisningen. Deremot innebar A. Danielssons förslag icke något aflägsnande af sådana Prester, som förstå att värdigt uppfatta och ådagalägga det andliga och sannt. presterliga af deras kall. Att sådane religionslärare skulle förbigås, vid folkets fria val, till vårdare af det uppväxande slägtets bildning, är icke tänkbart. Endast de ovärdige kunde dervid uteslutas, men de värdige fingo, uti det frivilliga förtroendet, en ny uppmaning till verksamhet, en