Aftonbladet – 24 november 1834, sida 3

Article Image
AVI MM UL vUvRvVvIiIn REL SP LE LIA Je TM 03 MM AE TU UA RR pen raxysm inträffat i Rikskroppen, torde det fiamförallt vara nödigt att Läkare rådfrågas. REVY AF TIDN NGARNA. Det är bekant, att flera undra länders Jagstiftande församlingar sysselsatt siz med stiftande af lagar emot djur: misshandlande. Detta ämne har ännu e blifvit fö emål för våra Standers bebjertande , och kanske är det väl att sådant ej skeit nu, emedan det skulle än mera förlängt Riksdageax, om diskussionerne komimit att angå kreaturen. Emellertid har frågan uti flera allmärna blad varit föremål för en utreduinsg, hvilken icke saknat intvesse. Den vicktes först uti ett af Malmöblsden 3 cch derefter har Dagligt Allehanda för några dagar sedan, haft en insänd artikel, underteknad af Hr Professor Muncez af Rosensköld , hvilken bildat en ny utgångspunkt af högre syftning, samt dervid på ett så talande sött upptyst behofvet af en reform red exempel ur sin egen lefnad, att vi boppas Förf, ej misstycker, det vi äfven låna depna arukel åt våra Läsare, hvilket vi ock förmoda att Allehandas Red. icke skallogernase, då vi med flit dröjt dermed en vecka Ariikelo lyder så : I N:o 42 af Malmö Tidning för den 18 Oktober 1834 läses, att det i England gifves en lag, som utsätter straff för dem, hvilka misshandla kreatur, med tilligg, att man j bör underlåta önska tillva10n och efterlefnaden af en såden lag äfven i vårt fädernesland. Om så bör vara, synes ett amradement i vår nya Tjenstehjonssiadga böra tillstyrkas. Ty det är stalldräcgarna, fodermarskarna och a;betskarlarna som misshandla kreaturen i vårt Jand. Att t. ex. Hertginnan af Dewonshire blifvit pliktfälld, för det hennes Hästar stått flera timmar i rego och köld, hör till de Engelske Marotterca; ty om kusken hade betäckt hästarna med hästtäcken, hvilka det tillhör betjeningen alt efter egen uppmärksamhet medtaga, så hade cj kreaturen haft skada af väderleken. Hade tili fälle varit ait emedlertid föra hästarna i skjul, synes sådant ej hafva tillhört en Eertiginna; koriligea England är visserligen frihetens och industrie 3, men tillika sottisernas land. Skulle d.eremot i Sverige någon Lag böra stadgas för missbandling af de värnlösa, som ej kunna hjelpa sig sjelfva — så borde det vara i afseende på föraldralösa Barn, Det öfvergår all beskvifning, hvad sådana barn lida. Jag känner det af egen erfarenhet, efter jag var faderoch moderlös vid 16 års ålder; och min yngre Bror Nils Elof vid 13. Änvdtligen var vår Bror, numera Lagman Joh. Rosenschiöld, så mild och barsehertig, att han tog nämnde min Bror i sitt hus och gaf honom mat och kläder; men jag var under hela min omyndighetstid lemnad i den grad åt mitt öde, att jag ofta lade mig utan att ha fått föda hela dagen, och uppvaknade om natten, af hungrens plåga. Jag stulle ock hafva omkommit i denna uselhet, om jag icke hade påfunnit den utväg att vandra till bvarne utom staden Luna och betinegat mig mat

24 november 1834, sida 3

Thumbnail