Aftonbladet – 18 november 1834, sida 2

nas hbanvdlingar, en misstro till deras förstånd och karakter, som ock kan vara Representanten likgiltigt; om Hr von Hartmansdorff hyser, men som det ej kan vara Nationen likgiltigt om de finnas vid dess Konunrgs tron. Detta är anledningen, hvarföre jag anser mig för min del böra högudligen förklara: att jag vid mina handlingar varit ledd af den öfvertygelse, som jag funnit vara allmän bland mina kommittenter: att jag ansett som en pligt, att söka efier bästa upplysning och vett rösta i de förefallande frågorna; att jag af ingen låtit eller låter uppskrämma mig; och att jag högeligen beklagar, att då Ecklesiastik-Statssekreteraren anser tidningsskrifvarne kunna uträtta så mycket, han icke föranstaltar, att Regeringen någonsin får en tidning, som genom en ärlig framställning af dess egna tänkesätt och deras öfverensstämrimelse med frihet och menniskorätt, kunde vinna samma förtroerde, som några enskilta tilniovgar visat sig äga af nahonen. Hvad Hr Lefrgoas vidunderliza motion beträffar, anser jag det vara nödigt för Repiesenta ionens hede, a:t en ail!varlig åtgärd vidtages. Hr Lefida har beskyllt eo pluralitet af Rikets Ständer, för att öfverlemua landets Beväringsunzdem till vanvård och låta dem gå i trasor. Iocenaung kan vittna i denna angelgenhet bättre än de anslag segericgen disponera! och de utgifter, som blifvit bestridde för B.-varingens beklädnad. Jag yrkar alltså, att S atsUtskottet måtte till R ksstånden skyvdsamt inkomma med en tablå öfver de anslag, som a!ltsedan år 1814 bifvit använde för Bevärngsmasskapets beklädaad och utredning, uppitålld pi det sitt, att kostvaden för hvarje Begemeu!es B-säring birsvaliz, äfvensom di nya persedlar bäifvit till R-gemr-ntersas Bevöring sflemacde, samt antalet derå, h arvid tillika den årligen öfvade siyrkan bör redovisas. Skulle Utskotet icke vara i tilläle att afgifva en sådan, yrkar j.g, att Utskottet måtte föresla Bikets Ständer at hos Kovg!. Maj:t avhålls, avi off-niligt tryck skyndsamt måtte utgif as en tablå, som utvisar, hvilka mede! Rikes Ständer albsedan år 1914 anvisat till underhåll af Be äringens heklidoad, samt hvad hvarje Rezemenie deraf u b:kommit; afv-nsom för hvarje Regementes Bevärlag dess ä liga styrka; när ny beklad aad erbållits, samt huru mycket till reparationer årligen åtgått, på det att nationen må kunna bedömma huruvida Rik.ts Stinder för deras del haft nödig omsorg för Be-aringsmanskapets behofver. Jag anhåller, att detta senare, såsom en bärmed af mig öfverlemnad särskilt motion, måte till StatsUtskottet remitteras; cech heppas, att dess resultat åtminstone skall bafva den verkan, att den för oss dyrbara Thronföijaren på. ett annat sätt uppfattar Ståndens vid denna Riksdag gifoa ärliga och nödtvuogna afslag till ökade skatter, än Chefen för dess Generalstab. I förmiddagens plenum hos Ridd. och Adeln sistl -gårdag förekom egenthgen blott en enda debatt öfver Statsoch Ekonomi-Utskottens Betänkanden rörande mötespassevolancen. . Grefve HORN fann detta ärendes förnyande ganska obehagligt, och b-klagade , att Utskotten gjort så Itet afseende på den rättsfråga, detsamma involverade samt ej undvikit, att genom dess behandling, sådan den nu blifvit, gifva en ökad näring åt det allmärna missnöjet. Vid förra Riksdagen hade Rikets Stänrder ålagt Rustoch Roöthållare en olaglig beskattning, då Ständerna, dem oåtsporda pålagt dem en afgift af 7 Rdr Banko , och bestämdt dun att utgå för en tid af 15 år. Grefven visste att sjelfva afgiften var för hög. Vid Smålards Infanteri bede, enbgt hvad räkningarne utvisade, en karls underhåll för 20 dsgars möte , oaktadt en garska hög markegång, ej stigi till mer än 3 Rdr 3 skill Barko. I Nerike bade Grefven sjöf för år 1829 ennerat för 4 R:dr 38 sk. B:ka, ech höll således före at afgiften på sin höjd borde fixerss till 5 Rdr B:ko. I ala fall ville Grefven icke fasta sig så mycket vid ett större eller mindre belopp, och ansåg ingen faia vid, att utkräfva en möjligen för dryg skatt, men väl i att utkråafva den på ett olaghgt sät, hvilket skulle kunna föranleda stora obehag, både för ärmeen och auktoriteterna, ifall Rustoch Rotkållarne vägrade, att ytterligare betala den. Grefven föreslog säluada, att upphäfvå Ständernas vid förra Riksdagen fattade olagliga beslut, och i stället pålägga Rustoch Rotehållare en nm 6 — Dl. Delta så 3 ompnskanv af bevjillning