Aftonbladet – 18 november 1834, sida 1

yrkar nodvändsigheten at en omedviDar oC2 helsosiun reform, som kan alflägsaa missnöjet, icnan det hinner mogna till orolighe:er (bifallsrop för flere minuter), och skingra de mörka och fiendtliga moln vid harizoaten, som i fall de b sta löst på himlahvalivet, icke biott skola der sprida oro, utsn äfven gjua ned öitver gforden förstörelse och ruia. (Bifallsrop). (Forts. e. a. g.) Det förd:latt ga vitsord efarenheten gfvit öfver an änvdbabten af Hi Fobiisöien Rydias ifrån Borås uppfi ougofs. k. gjulna kolkbrukshus, ke mimer san;olat act i0-asleda ett tilviit begagosnde deraf vid staden Wenn rsborgs inostuvdande aterupphyggnad, äfvensom Ötveralt på andra stallen hvarest sand och slippersten fianas att tillgå, och priset pi kalk icke för trav-porien skull blir Lt för öfverdrifvit. Vi iö moda med anlkdoog håcaf att hvarje underrättelse, som kasa bidra a tul ytierlissre upplysnicg om me:odens rätta användanis, och de yiterligare törbätiri gär h artill sadant kan leda, stall vara välkommen for Läsaren. En uppsets 1 detta ämne som nyligen bifvit Red. benäget meddelad, införes derföre ar nedan! Viterligare, rörande gjutna Kalkbruks-hus. Med erkan: ande af det ändamälseoliga och solida i det af Fabiikör Rydin uppfundne Byggnadssätt, torde nå.ra upplysningar rörande åtskilliga smärre förandriagar i derra Bygsnads-metod, hvilande på praktisaw försök, likväl icke vara ur vägen. Då näsan ala ogillade Aorr Rydins första försök i denna väg, owfettade jag med värma hans förtjenstfulla, fpå kemiska grunder stödda ideer, och uppförde 1930 och 1831 ett 60 alnars längt hus 1 Borås efter hans method, och har sede mera uppfört i Skaraborgs Län ett sörre tvåvåningshus med uppmurade galiar af 19 alvars höjd från stenfoten till ryggåsen, — å Dalsland 2:ne ordinära Bonirgshus under min uppsigt, samt vu i år på min Egendom Fenneslunda aftvenledes 2:ne Boningshus. Gevom denna praktiska öfning har jag vunnit större erfarenbet, samt hunnit göra åtskilliga försök, ledande till mindre kostnad, bviika jag anser mig listig att lemna till allmänhetens kännedom, I stället för den af He:r Rydin uppfundna kalkbruksaärran, till hvilken nödvändigt dragare erfordras, har jag begagnat ett vanligt trampbjul af 5 alnars diameter, (Herr Juringit tramprorss skulle härvid troligen vara annu mer ändamälsenliga) och påsatt en kubisk låda, med korssvis inuti satta jernstänger, 13 aln i fyrkant, på samma axel där :rampbjulet blifvit anbragdt, underibvilken låda en binge blifvit gjord, nog stor för stt kunna emottaga det uti trampmaschinen ältad: stöpningseller kalkbruket. . Denna låda, till bälften eller något deröfver fylld med uppgiina propostioner af kalk, sand och vatten, har lätt kunnat trampas af en dertill öfvad men, som på en half timmas tid aältat den inneliggande massan, hvilken sedermera urstjelpts i den under varande bingen. Genem a2:ne bjuls utväxling skulle troligen ältningen snarare verkställas. — I en stad, eller för dem som ej äga tillgång på Dragare utan större kostoad, är detta ältningssätt minst kostsamt. Jag har äfven inrättat en annan sort ältningsmaschin, som i större massa och vida hastigare befordrar ältning, hvilken drages af ett par oxar. Dert:ll begagnas enkelt växelverk, ungefar i likhet med de först verkande bjulen 1 ett tröskverk, likväl ej med så stor utvexling. Vid en större byggnad ar en sådan inrättning af nöden, emedan hela byggnadens fortgång beror på en skyndsam ältning. Då dels bräderna till ifyllningslådor i väggarn skadas genom fastspikning i stolparoe, dels vid spikens uttagande ett hål, stundom af större beskaffenbet blifver 1 väggen, som försvårar rappningen och dels spiken är kostsam, har jag, i stallet för begagnandet af spik uppsatt stolpar utanför väggens blifvande sidor, hvilka blifvit väl fästade i begge ändarnez; emot irdre sidan af dessa stolpar har jag satt bräderne, som skola innesluta kalkbruket, i vaggen, allt efter som ifyllningen pågått. Härtili åtgår visserligen så mycke mera virke som de yttre stolparne, äfvensom nästan en dag till första riktn ngen af nämde stolpar, hvilka med största aoggraonhet böra uppsättas; men man har denna tid :rikligen ersatt så bräderna skola ditsättas, emedan de då nästan safra sina bestämda platser, äfvensom de ej så myeke behöfva styckas om man ställt stolparne efter brädervas längd, hvarigenom ungefär i:dels bespe