Aftonbladet – 17 november 1834, sida 1

Sfverensstämme!se mel det vanliga pris-färhållwdet. Allt hvad Tull-afgifterna utratiat, är att bringa arbetet och kanpitalerna i ofördelaktiga företag, der de förskaffa samhäl!et mindre rikedomar, än de skolat göra, om de varit använda i vaturliga, af en fri handel öreskrifna vägar. Tull-lagarne hafva försvårat tillverkningen: efter förloppet af en viss tid, skola dessa til konstlade svårighetir absorbera konsumevterors förlust. Att förbjuda i: förseln ef utlördska varor är att plåga LÅ ndet med ett slags tillkonstlad ofruktbarhet; det är att göra arbetet mindre produktivt och bird:a förmögenhetens tillvext. Hvad skulle man väl säga om ett system, hvars föremål var, att underycka arbetets fördelning emelian undersåtarne i samma stat? Månne ej närings-flitens fördeloi 8 emellan folien mössrar arbetets fördelning eme!tan ind:viderna? At: det vidsträckta område, som de civiliserade staterna innehafva d las gevom inre grän, och på) landkartorne utmärkes genom linier af särskildts färgor, gör ige ng tll saken. En ri handel med GeoEve och Bolg en ansågs icke efördelaktig, när Fravska Keparedömet innefattade dessa sta er, hvilka genom krigets sliten åter blifo vit sjeliständ ga. lur är det v I möj! it, atten fördelsktig handel kuvnat blifva skadlis, endast derföre att de Linder, mellan hvi ka denva hand:ileede rum, i stallet att lyda urder samma Furste, äro underkastade serskildte Farstars sva? Låt hand: fördela närlvgar a mellan folken, i öfversvsstämmelse med det allmenna Intresset; då skall m n slestädes se arbetet och kapitalerne så fridoda, att de md en gifven arhets-qvastitet alstra den största qvanrtitet af rikedomar; genom varobyten skall vationernas nävrgsflit hlifva fruktbäravde, och dte allmanna valmög n höifva citiyckligt resultat Af dessa fredliga förbindeher. Proh bitiv-systemet skall deremot icke tjona till avnst än att pgebölla folkens framskridarde i välmagt och rikedom; arbetet skill dergenom bl fva sånte magigi; dess framgång skall fö j krligen hinras, emesan hastigheten al arbetets tillsext motsvarar afsätinivngen. Vidare skoll följer af detta system blifva en minsknivg i samman af de njutningar, hvilka samhaliet kunnat förskaffr sig, hvarlemte kapitalerne, om äro oumgängeliga medel till rikedomars förvärfvande, hindtas att öka sig. En hvar känner, att kapitalernas övande, äfvensom den allmänna välmågan, står I ett direkt förhållande t ll prodnaktio: slättheten, som, genom det öfverflöd dens. mma sprider, tillåter samhals-medlewmarne, att förena sparsamhet med väistånd, och att efter att hafva rädfrågat sina närvarande bebof, tänka på dina framtida fördelar. Vi tro oss sålunda hefva tillväckliet ådagalagt, att prokibitiv-lugatnes första verkan är att besvära konsumentn med utgifter, att öka produktionssvårigheten, samt hiv dra kapitaleraas tillvext och näringsflitens förkofran. SOT Vid remisseu af Kongl. Mai:ts nådiga skrifvelse om upptagande af ett silfverlån till jordbrukares understöd, yttrade sig Hr HALLING: Jag till styrker, att den Kongl. propositionen må remitteras till Höglofl. StatsUtskolttet, med föreläggande att inom 8 dagar med utlåtande deröfver! ins komma; men då jag såsom motionpär medverkat till det Rikets Stände.ss beslut, som omförmaåles nti deras till Kongl. Maj:t d. 18 sist. Augusti aflåtne underd. skrifvelse i ämnvet, torde det tillåtas mig att vlira några ord för att åtfölja remissen. Kongl. Maj:t har, uti dess n d. proposition, förs klarat sig ej kunna gilla de skal, på hvilka RiksStånden. i den åberopiude und-id. skrifvelsen, anmält sg hafva beslutit, att låta frågan om upptas garde sf ett lån å 2 millioner i sifver förfallas hvacjemte Kongl. Maj:t i nåder fästat RBikets Ständers uppmärksamhet på nyttan deraf, att berörde lån uegocer.s för att befrämja hypotbeksföreningar. Det är väl sannt, att då lånet, vid förra Piksdagen if:ågalom, var ändamålet att dersed bereda löneburadåt fastighelsegare i avnan väg; men det tordv ej böra förbises att vid denna R ksdag redan just samma ämne, som den Kovgl. Propositionen egenthgen afser, redan blifvit af Rikets Stinder pröfvadt och afsjorut. För att ådagalagga d tta tillåter jag pecg henvisa tili Hösk Stats-Utskottets Uslåtande Niv 190, som i avledsivg af Here Friherve L. Boyes motion att oftaherörde år måtte upptagas för at: dermed bereda bland annat, Hypothegsföreni gar, på anförde skal afstyrker bifall