Aftonbladet – 17 november 1834, sida 1

Eee RR RS ASSA TNANEN som Hans Maj:t arbgen bered-r ungdomen, var nu i mer än ett afseende för dezsamma dyrbar, sedn genom Försynens nåd 1agen enda Kadett träffais af den härjande farsoten. Dra utmärkt vackra beläenhet Karlberg äger, är gyncande för en sådan fest. Den långa facisen af slottet St jösidan var rist ucpystaf mareschaller. Bredvid Bikssalen, som till danssalong begagsades, hade ungdomen 1 et särskilt rum, betlädt mrd Svensia fliggar, ordna: ett tempel, hvar: på en kooon Konungens I:ger krönta byst syntes, b-kom hvilkea 4 bansparen lastes: Folkets kä lek min belöning, och pir fram sidan af templet: den 17 ålaj 1818. Ett annat störe rusa var för tillfället Pp! ydt med portrvätter af hjeltar och med ba aljuycien från Sverges lysan ie tdeavarf under tet rårviga kriget. Balen bevistades af omkring 3003 p roner. Alls voro vimnea all den glada unsdomens innerliga kärlek för Konungen och Faädernes!avdets stora minnen. (P. o. I T) Vid det val till Revisorer för nä-tkommande Statsseviston, sem företogs hos Ridd rskapet och Adeln sisthdne Löritag, utsågos till denna befattniog: fi d. Juastirierådet, Eondshöfdiogn GrefvHamilton, Öfversten Friherre Liljehorn, Hofmarskal ken L. H. Gyllenbaal, Kammarteriarne Nordenfeh och Stocikenström, samt Gros handa en Hagströmer Minor tetens lists base föliande nacn: Grefse Horn C. F., Friherrarne Tersmedesr W, F., Hermeliv ÅA. samt Kanvtzou J. A., Major Gyllenkrook och Prof. ssor Cedetschöld P. G. Kammarhberre2 Stockenswörs namn fanns äfven på ex af dessa listor. I et: ögorblick då Risets Stärder äro syscelsatte att genom tu ltax:vus bestämma de besluta om den ör lande!s muaterislla valständ så högst vigriga puincipl ä: an, huruvida vi ge om ett småningos lossunde på prolubitissystems 8 ljetira r skola kunpå motse n större och i natur lig rik niog utveceslad industri, synes et: under ofvanståerde titel i de Fransyska bladen förekommande utlåtande i anled ping af enshacda frågor, som jemsal i Franirike äro å banne, förtjeva högsta uppmarssamhet. Nände artikel lyder som fäljer. Fransyska Ministerns för Handel och Näringar tankar rörandProhibitivSystemet. Förbuden pålägga Konsumenterne d. v. s. Natiocen, en afgilt utan att den lä dur Stats-Kassan till någon den ringaste förmån. Såsom enhvar känner, bafva tu lafgifter 2:0e saker till föremål: än äro de nenmiligen icke annat än en, i likhet med alla andra skatter, för Stats-Kassans behof bestämd pålaga, i hvilket fall de endast böra anses för ett helt enkelt medel att öka Statsinkomslerna; än åter hafva de pohtisk karakter (1 hvilket afseende vi böra betrakta dem ) och deras enda ändamål är att inskrauka imporien. I detta fall utarma de Stats-Kassan, i stället a:t rikta d.-n, emedan de hinrdra varu-importen, och emedan det är klart som dagen, att Stats-Kassan ingen afgift erbåller af varor som icke ipoföras. Men hvilka verkningar medföra då prohibitiv-lagarne? Till en början den att stegra priserna. — Om Lagstifraren förbjuder, el!er med betydbiga afgilter försvårar införseln af vissa utländska produkter, kommer sådan deraf, ait han tror, att desamma genom en fi handel kuvna förskatfas till bättre köp, än genom att tillverkas inom Landet, och att föliakteligen den nationella tillverkningen ej skulle kunna upprätthålla sig mot denna fruktansvärda konkuriens. Det erkänga ändamålet med alla probibitiva åtgsrder, är att bib hålla priserne vid större höjd, än den patuihga. De i det:a ändamål verkande förbuder, eller afgifterne haäfva sålunda samma verkan som en konsumenterne pålagd beskattning, och denna för StatsKassan ofiuktbara besiattning, är icke annat än ett oegennytugt offer, bvarmed landet betungas till fördel för ett origtigt sy tem. Beskattningens börda kommer att rätta sig et.r risskillnaden på den utländska och mnländska, ef prohibitiv-lagar omgärdade markvaden; ja stövnve denna skillnad är, ju större mise ock den pationella förlusten blifva. Om Konsumenter ne genom prohbibitiv-lagar hindras i sina utvägar till bergning, kunra sjelfva de privilegierade producenter: c, af dessa lagar, endas! skörda en temporär fördel: i samma ögonblick, som en prohibitiv-lag är faställd, begagna de sig of de stegrade priserna: men svart skoa deras förde la, AmArAnA dan adobe oo oo 2: Or I