Aftonbladet – 13 november 1834, sida 1

1:sta Decemb-r, gaf anledning till en ganska liflig debatt inom Borgare-Ståndet, den 6:te November. Debatten öppnades af Herr HELLEDAIJ, som, sed:n han anmärkt att inbjudaingen innehöll tvänpe serskildta frågor, nemligen den ena om underdånmg anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes utsätta viss dag till Riksdagens slut, och den andra om föreläggande för Utskotten att inom den t:ta December hafva afslutat. sine göromål förklarade sg ej kunna antaga inbjulningen. Hvad den underdiniga anmälan angick, så vore den en orimlighet, då man ej med visshet kan antaga att Rissdagsfrågorne till den tiden kunna vara afgjorda och oaktadt all den belåtenhet med nuvarande Ständer, Kongi. Maj:t har skäl att hysa, det ej funnes skäl att förmoda nåzot fördröj nde med Riksdagens afblåsande så snart Rikets Stander i underd. anmäla att Riksdagsförbardlingarne äro afsiutade. Beträtfande U:sko: tens ålagg-nde sökte talaren med häm adt exempel ifrån Banko-Utskottet visa omöjligheten att efterkomma et sådant åläggande. Ibland de för detta Utskott åters åendr arbeten anförde talaren BankoReglementet, samt androg de hinder, som voro fer d-ss utarbetande inom så kort tid, såsom arbe:ets vidlyftighet, ännu ej erbållne remi.ser å inom Ridd. och Adeln väckta motioner, som: dermed bafva ge menskap, o. s. v. Herr RYDIN ansåg ej något synnerligt förloras dervid om något uytt Reglemen:e för . Banken vid denona Riksdag ej skul!e komma att utfärdas. Deruti låg å!minstone mind:e ondt, än om Riksd-gen endast för detta ärende skulle komma att fortsättas ytterligare en eiler flere månader. Herr R. instämde uti inbjudningen. Herr WERN var till en del förekommen af Hr Rydin. Han ville endast e:ivra om Ständernas skyldighet att rätta sig efter folkets önskningar, och att alla önskade ett snart slut på detta redan. allt för nga, Riksmöte, derom vore ej mer är em. tanka. Hvad Banio-Reglementet beträffade trodde talaren, att efter nu påbörjad realisation, ea större erfarenhet fordrades för att uppgöra ett säådaaot, än som kunnat inhamtas på några veckor. Dermed kunde således utan förlust uppskjutas till nästa Riksdag, och minst vore de: skäl att utdraga tiden för detta Riksmöte med öfverläggningarne om ett ämne, som gaf så rika anledningar till ändlösa debatter, som ett reglementcrande. Talaren trodde alltså att irbjudningen borde antagas, endast med den förändringen, att terminen för Riksdagens slut utsattes till den sista December, Hr HALLING hade talat för antagande af PresteStåndets inbjudning, emedan han ansett för sin pligt att bidraga till ett snart slut på Riksdagen. Något egentligen nytt Bankoreglemente trodde talaren ej nu kunna uppställas. Han yrkade bifall till inbjudningen. Hr LAKE skulle gerna önskat att Riksens Ständer finge snart åtskiljas; men kunde ej antaga inbjudningen, emedan han ansåg BankoUtskottets återstående arbeten vara för maktpåliggande, för att kunna uppskjutas. Br ARNBERG förenade sig med Hrr Rydin, Wern och Halling. Han önskade få veta hvad de öfrige Utskotten, hvars göromål nu snart äro slutade, skola sysselsätta sig med under den tid BankoUtskottet debatterar Reglementet. Talaren antog inbjudaingen; men skulle dock önska att få se förslag uppgjordt till Lag för Ior kes vexlar, innan Riksdagen slutades. PETLKE: förekommen af åtskillige Talare, skulle han hafsa afstått från ordet, om han icke funnit den förste Talarens passion-fulla ytrande, påkalla ett svar. Han har, denoe värde Talare, förklarat s:g icke kun:a gilla den första delen af Bonde-Ståndets inbjudning, emedan Kongl Maj: nog, en sådan å:gärd för u an, hemförlotvar Ständerna, då nu föt bänder varande Riksdagsäres der äro u:arbe:ade, För att visa origtigheten af Taiarens åsigt 1 detta fall, behöfde blott erinras derom, att vi icke lan. gesedan emottsgit nya Kongl. P:-opositioner och att vi svart hafva ati törvän!a något nytt i deuna veg. Samme värde Talare har jemvä! gifvit en hänsyltring på den belåtenhet, hvarmed Stindernes hemförlofvande denna gång skulle komma at ega rum. Sökes helåtenheten uti ökede Statsanslag, såsom medel avs underbålla mensklig svaghet samt tillfredsställa sissa infly elseegande kasters och korporatiovers intressen, då är måskbärda anledningen till den antydda belå exheten icke särdeles stor. Sök s dencamma ater Ul den erkla sannins om Svrel