Aftonbladet – 11 november 1834, sida 1

mot mötande åker och äng. Yrkade återremiss. 1 öfrigt talade i samina anda som Heurfin rörande olämpligheten af cn och samma stängselförordning öfver hela riket. Mäånga hördes instämma häri... Anders Eriksson fr. Örebro län m fl. yrkade, att frågan om förändring i grunderna för stängselskyldigheten måtte förblifva hvilande, till dess att den kan förekomma till pröfninrg i sammanhang med öfriga delar af Nya Lagförslaget, — Insulin fann uti förevarande Betänkande en ny anledning till sin mindre belåtenhet med sin mindre goda opivion om Lag-Utskottet vid innevarande riksmöte. Yrkade återremiss på de skäl A. Danielsson anfört. — Afslag yrkades af A. Andersson från Westerås Län, N. Ersson och. E. Persson från Gefleborgs, N. Magnusson från Kalmare, J. P. Janssen och Erik Ersson från Stockholms, P. Ekebom från Skaraborgs Län, m. fl. J. Kristofersson från Kronobergs Län, yrkade bifall till Utskottets förslag i första puakteo, men afslag 1 den sista. — Aterremiss yrkade Hans Jansson från Elfsborgs Län, A. Andersson från Skaraborgs Län m. fl., på de skäl, som i Ståndet allmännast uttalat sig. — Joham Bengison från WesterNorrlands Län fann väl svårigheten af att åstadkomma en stängselförfattning , som vore till nöjes för alla orter, men han kunde ej undgå att fivna den nu föreslagna föränd.ivgen rättvis till sia grund, och de motsägelser, sea deremot blifvit anförde, äro ej svårare, än de som möta vid flera andra ckonomiska lagstadganden. Wester Norrlands Läns HushåltsSällskap bar på goda grunder tillstyrkt Kgl. Maj:ts proposition uti förevarande fråga. Röstade för bifall. — L. Larsson fr. Elfsborgs Län skulle velat bifalla Utskottens Betänkarde, om desamma antagit, att icke annan utmark, än sådan, som vore odlingsbar borde uti häggad mot inägor deltaga. — Strindlund från Wester-Norrlands Län: Jag har vunvit den erfarenhet, att de författningar, som uppgöras efter nu gängse nya teorier, i allmächet äro olämplige och oftast förorsaka lidande för enskilta medborgare. Så förhåller det sig äfven med den i Kgl. Maj:ts proposition föreslagna och af HushållsSällskapen rekommenderade hälftenpuincipen i frågan om stångselskyldighet Till stöd för dess antagande upprep.r man ropet på jemlikhet, utan att märka, hu:u detta ord, bär som vid andra tillfällen, tjenar att dölja en aristokratisk ulf i fårakläder. Det vore i sanning lyckligt, om förevarande Lagoch Ekonami-Utskottens förslag vunne bifall! Då kunde ägaren till ett säteri af 15 mantal få tillfälle att på angränsande mindre hemmansdelar öfverflytta större delen af sin hägnadsskyldighet. För att icke gifva anledning till införas de af ett sådant system , och då jag i öfrigt funnit, a!t våra rättigheter och fördelar åsidosättas alltmera, ju oftare de komma i fråga, anser jag, att vi böra undvika en åter emiss, samt af trenne onda ting välja det mindre. nemligen att b falla Betänkandet sådant det är Att afslå detsamma, torde ej stå väl tillwopa med grundlagens mening, ty med ett allmänt afslag af Utskottens hela Utlåtande, bade vi ju äfven afslagit hvad vi alla gilla, eller Utskottens tillstyrkande att bibehålla fordna delningsgrunden. — Botvid Jonsson föreslog : 1:0 I de SS af 1802 års stängselförordning, der orden incch ut-ägor, åker, äng, skug, utmark, b tesmark förekomma, böra de utbytas och istället sättas: inoch afrösningsjord; 2:0 5 8 bör lyda så här: stängselskyld ghet bestämmes byar emellan efter hemmanal och jordens beskaffenhet. Inrösningsjord cler sådan som med ägarens verkliga fördel dertill användas kan, hålle hägnad allena mot atrösningsjord. Yppas tvist om jordens beskaffenhet och skyldighet att stänga, ytire sig deröfver Gode Män, på grund af jordens godhet samt den större och mindre fördel, hvardera jordägaren afstängseln erhålla kan. Nöjes endera eller begge ej derät, skiljde Agodelningsrätten dem emellan, å den dag, Ordföranden, efter skedd anmälan, utsatt och kungöra låtit. 3:0 69S. bör så förändras: mellan grannar ech delägare inom samma by, gård eller hemman, der storskifte till efterlefnad ännu fortfar? c c. Vid slutet af samma 65S. bör tilläggas ett nytt moment, så lydande: I yttre rågången , och mellan hemman eller jordandel med särskilt nummer, samt uti skilnaden mellan inoch afrösningsjord, gärde, by, der skifte är efter delningsgrunden, vare sig stångfall, öreland eller dylikt. Är hemman eller jordande! ytterligare skiftad, delen ägarne hägnad sig emellan efter den jordandel, enhvar innehar. — Med Botvid Jonsson instämde J. Svensson fr. Jönköpings, A. Jansson och N. Laisson fr. Upsala Län, L. Jönsson, O. Olsson och C. Gabrielsson från Östergötland samt J. Eriksson från Dalarne. — A. Andersson från Westevås Län och Gezelius från Dalarne bestredo all ändring i 1802 års förordning, men skulle sådan ske, förenade de sig i B. Jonsseons förslag — D. Danielsson från Örebro Län anförde ock nägra tillägg, till förtydligande och ändring uti detaljerna af Utskottets förslag, hvaribland att tiden för stäng el måtte förändras från den 1 Juni till den 10 Maj. — Brissman instämde med dem, som talat för bibehållande af 1802 års förordning, med den förändring i 5 S., att derest skog, utmark eller beteshage redan skulle vara tili större eller mindre del odlingsbar, bör ägaren af densamma i stängseln deltaga till 1-3:del, och hänvi:te Brissman till Lag-Komiteensförslag bärutinnan. — N. Månsson från Skåne talade i lika syftning med Botv, Jonssens förs!ag, anmärkande, huruledes kvappt en enda ekonomi-k författning är lämplig för ett land med så olika lokalförhållanden, som vårt. Häriinstämde Skäningarne, Ola Jeppsson och O. Månsson fr. Blekinge , E. Hansson från Örebro Lär, A. Pålsson fråa Jönköpivgs Län, m. fl. — P. Eriksson fr. Wermland var hofvudsakligen ense med B. Jonss n, men trodde, alt äga delmingsrättssammantiäden för några famnar gärdesgård skulle blifva alltför betungande. Med 44 roster mot 42 ålterren itterade Ståndet det fö:evarande Betänkandet. : Uti Plenum den 23 Okt. bifölls Statsoch EkonomiUtskottets Betänkanile N:o 28, I fåra om förändrade orunder för fördelningen af Bats mm —— EE a