Aftonbladet – 6 november 1834, sida 1

Westerås, Örebro, Mariestad, Sollebrunn, Göteborg och Falkenberg. Passagerare betala enligt taxa, för täckt plats 20 sk., och för öppen plats 16 sk. milen. Frakt för paketer erlägges äfven enligt tryckt taxa. Passagerare erhålla logis vid Diligens-Kontoret uti Göteborg, Helsingborg och här i Steckholm uti huset N:o 5 vid Klara södra Kyrkogata, der Kontoret hålles öppet alla söknedagir frän kl. 9 till I f. m., och från 4 till 9 e. mm. iw År Så HERA Preste-Ståndets plenum den 9 Okt. e. m. REPRESENTATIONSFRÅGAN. Daomprosten HEURLIN: Att missnöjet med närvarande representationssätt är allmavt och högljudt ville Taliyen ej bestrida, och ville ej beller uppträda som en försvarare för bristerna deruti. Men enligt Talerens tanka borde orsakerna till det hösljudda ropet på reform och till missnöjet med det närvarande mindre sökas i dessa brister, som alltid sidlåda våra sambällstiostiiutiocer . än uti en viss rörlighet, som genomgår tiden, uti missbelåtorhet med Rizsdagarnas långsamhet och uti de otillfredsställande resultater de frambringa. — Man bör hålla Jtskotet räknpiog för upptasandet af frågan, och ej för strängt döma öfver dess förslag 3; ty det ligger i problemets natur att ej i vanlig väg kunna lösas. Biskop Wingård syntes, 1 Talarens tanke, bafva riktigt antydt den enda tidpuokt, då en genomegripande reform kunnat och framdeles kan genomföras; med Ståndens samtaita, frivilliga medgifvande kan troligen äåcku icke på länge vårt håfdvunna represen!ationssätt omstörtas och nyska38 Narvarande öfverlä:gningar skola troligen ej leda till det påskyndade målet, men tjena til uppjysning om de svårigheter, som möta hvarje djerfvare omslöctaing af våra gamla former. At nedrifva det besråndande är föga konst: många bide behöriga och obehöriga mer bjelpare erbjuda sig dertili3 ej heller sakyas byggs tare som Slaga sig uppförandet af en ny, och som de föregifva bältre sammansatt byggnad; men man fionper snart af deras varierande utkast och förslag, af striderna dem cemelian och af deo motvilja bvarmed de emottagas, att tiden icke äanu är lane, och att nvatioren ännu icke är mogen för de moderna teorierna. Beträffande hufvudfrågan medgaf Talaren riktigheten af den sönderaelnviog utaf frågan, som af Prof. Grubbe blifvit gjord. Prof. Grubbe har ock medgifvit att de fria salen lemna ett wvog vidsträckt spelrum för intriger och kortuptioner, och Talaren ansåg de fria valen ej kuana införas i sådana stater, sam icke först bildas utan endast omskapa och reformera, Söker man uti förmögenheten en begransning af valrätten, så möta svårigheter att bestämma beloppet. För riega tilltaget kommer man alltför nära absolut allmänna val; utsättes det åter till något högre belopp, blir följden, att en stor del som nu äga valrätt , syoverligast inom BondeStåndet, derom gå miste och aildeles uteslutas. Fara är ock att derigenom uppkommer en penningearistokrati — af slå aristokrati den lumpnaste och mest förkastliga —i stället för cen nära utdödda bördsaristokratien. Ehuru Talaren ville medgifva att allmänna valen äro i teorien mes! rationella, ansåg hanp dem gock å andra sidaå vara itillämpningen de som medföra största svårigheterne , och att de för vårt laod särskilt äro rent af förkastliga: och böra således i vårt närvarande representationssätt bibehållas de alknänna inatressen, som konstitueia staten, representerade genom korponrationer eliter hvad mao kallar Stånd. Att för värvarande en del medborgare äro uteslutne medgaf Talaren, men icke att någras intresse är orepreseuteradt. Det ligger i iden af en national-representation, icke att enskilta intressen skola representera, utan allmänna, de som utgöra staten; hufvudelementer och lifspvinciver, och rågot större är för narvarande. hos oss icke orepresenteradt. De ofrälse Possessionaternes intresse representeras icke det tillräekligt såväl af Ridd, och Adeln, som af Bonde-Ständet? — Att blotta karaktären af embetsman skuile berättiga till va rätt, synes stridande mot iddon af en fri nationalrepresenlalion. Embetsmännen i vårt land konna vj sögas vara orepresenlierade; ty i om Borgar sStåndst finnas in redan civila emhetsmän, oci a ? sSorhuset är je till förse sselkA somrmansatt at mbelsmän. Giv AS racera re SOM HA LINAS 00 fran Vv bop QQ e4lut N . 9 er a Ä J